Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s rapport visar att Finland sackar efter sina grannländer i Norden och Baltikum vad gäller storleken på landets internationella direktinvesteringar (foreign direct investment, FDI).
2019 var värdet på Finlands utländska investeringar 31 procent av bnp. Det är rejält under de nordiska och baltiska ländernas medeltal på 49 procent, och även sämst i jämförelsen. För att strö salt i såren för dem som vill se mer internationella investeringar krympte deras andel av bnp med flera procentenheter under det förra decenniet.
OECD nämner bland annat otydliga regler kring investeringar, komplicerad och långsam byråkrati och en brist på långsiktighet i beslutsfattandet som orsaker till att Finland är mindre attraktivt än sina grannar.
Till de föreslagna lösningarna hör därför bland annat mer och bättre kommunikation mellan myndigheterna och näringslivet, färre begränsningar och mer smidighet för tillståndsansökningar. OECD uppmanar också Finland att marknadsföra landets olika industriella och ekonomiska "kluster" mer och bättre utomlands.
Det viktigaste värdet är kunnandet, vad kan vi?
Ralf Sund
Ekonomen Ralf Sund är överraskad över rapportens dystra tonfall, då en annan rapport nyligen sett positivt på investeringar i Finland och att de ökat snabbast i en jämförelse – men i sak håller han med, Finland behöver mer utländska pengar.
Han anser att byråkratin och bristen på högutbildad arbetskraft är de viktigaste poängerna i rapporten.
– Jag läser det så att rapporten ger oss stöd för att satsa ännu mer på utbildning, över huvud taget i samhället, säger Sund.
– Speciellt behövs så högkvalificerad arbetskraft som möjligt, där vinner vi. Det är en strategi Finland har haft också, vi vet att vi inte klarar oss på råvaror, vi är långt från stora marknaderna, vi ligger ju lite illa till på många sätt. Men det viktigaste värdet är kunnandet, vad vi kan.
Finland tävlar på riktigt med andra länder
Också Alexandra Pasternak-Jackson, vd för finsk-amerikanska handelskammaren Amcham Finland, lyfter upp expertiskluster som viktigt för att locka investerare och arbetare.
Pasternak-Jackson säger att Amchams medlemmar har lyft upp den långsamma byråkratin och dyra tillstånd om de har kritiserat investeringsförutsättningarna i Finland. Hon vill att Finland börjar se på utländska investeringar ur ett bredare perspektiv. Finlands snabbt skiftande politiska vindar medför också en risk.
– Beslut fattas i fyra års cykler med regeringsbyten, men investeringar i sig själv kan vara fem till femton år, vissa på längre sikt. Och man kan inte förutse vad skatterna kommer att vara, hur arbetsmarknaden kommer att se ut, kommer jag att ha tillstånd för det jag försöker göra och så vidare, säger Pasternak-Jackson.
Men där den politiska polariseringen riskerar hämma investeringar i Finland, visar andra länder hur man kan undvika det.
– I USA håller Biden-administrationen på med att aktivt föra dialog med företagare och beslutsfattare för att förstå och förbättra läget, och i Irland och Estland träffar statsministern regelbundet utländska investerare och delar med sig av regeringens visioner och prioriteringar. Det vi hör från våra medlemmar är att det här saknas i Finland.
Det handlar aldrig bara om Finland, det handlar om hur Finland står jämfört med de andra marknaderna
Alexandra Pasternak-Jackson
Pasternak-Jackson understryker att utländska investeringar inte bara faller en i famnen. Man måste kämpa för dem, om man vill ha dem. Företag tittar på hela regionen innan de väljer var de investerar.
– Det handlar aldrig bara om Finland, det handlar om hur Finland står jämfört med de andra marknaderna företagen tittar på.
– Finland har ju mycket att erbjuda men faktum är att investeringar i Finland inte alltid är det lättaste, konkurrensen är global och hård, och Finland måste fokusera mera på att attrahera investeringar och ge vår marknad en mer holistisk syn på investeringar, säger Pasternak-Jackson.
Estland och Sverige i topp
2019 direktinvesterade utländska företag 7,7 miljarder euro i Finland. Det sammanlagda värdet på de utländska direktinvesteringstillgångarna i Finland 2019 var drygt 74 miljarder euro, alltså 31 procent av bnp.
Närmast Finland är Danmark där dessa tillgångar är värda närmare 40 procent av bnp, men det är långt från de närmaste grannarna i jämförelsen. Det sammanlagda värdet på Sveriges utländska direktinvesteringar var 2019 kring 60 procent – värdets andel av bnp har dock minskat under 2010-talet – medan det i Estland närmar sig 90 procent.
Också Lettland har en hög siffra, över 50 procent.
Finland har flest så kallade greenfield-investeringar av länderna i jämförelsen. De är investeringar där ett utländskt bolag grundar ett dotterbolag och bygger upp sin verksamhet som ett nytt företag i landet där investeringen görs.
Men trots att Finland har flest sådana investeringar i jämförelsen är summorna små.
Mindre byråkrati och fler experter
Ett av problemen utländska företag har är byråkratin. Den är invecklad och långsam, och tillför risk till en planerad investering, om tillstånd för till exempel byggen eller verksamhet oväntat nekas. Samtidigt får även beslutsfattandet kritik – det saknas långsiktiga visioner, och företag kan drabbas av snabba vändningar i politiken, enligt OECD:s rapport.
Som exempel lyfter OECD upp att det i medeltal tar 13 dagar att starta ett företag i Finland, medan det i Danmark och Estland tar fyra. Att få ett miljötillstånd tar i medeltal 16 månader, enligt rapporten, och Finland ståtar även med de näst dyraste byggloven i Norden och Baltikum – i medeltal kostar bygglovet 0,7 procent av byggnadens värde.
Arbetsmarknaden anses av många vara för oflexibel. Tre av fyra företag uppger för OECD att beskattningen för arbete är ett hinder, medan varannat företag tycker att reglerna och sederna kring rekrytering och uppsägningar skadar verksamheten. Tre femtedelar säger att arbetstiden och lönerna inte är konkurrenskraftiga.
OECD föreslår därför att arbetsmarknaden kunde göras mer flexibel. Dessutom vill organisationen att Finland gör det lättare och mer attraktivt för välutbildad, utländsk arbetskraft att komma till landet, eftersom det skulle göra det mer attraktivt för företag att investera i Finland. Just nu saknas en del expertis i Finland, menar OECD – något som gång på gång lyfts upp då utländsk arbetskraft diskuteras.
Samtidigt påpekar OECD att det är svårt att få komma och jobba till Finland. Det finns 23 olika arbetstillstånd för personer från utanför EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, och ansökningarna tar enligt OECD regelbundet längre än de utsatta fyra månaderna.