Biden presenterade sitt förslag tidigare i år som en unik satsning på bland annat vägbyggen, broar, järnvägar, fastigheter, elbilar och bredband. Den behövs enligt presidenten för att modernisera landets infrastruktur och för att USA ska klara sig i den globala konkurrensen, särskilt i förhållande till Kina.
Intensiva förhandlingar har pågått mellan representanter för de två partierna i kongressen under hela våren.
Trots en stark misstro mellan de två partierna erkänner både republikaner och demokrater behovet av satsningar i landets infrastruktur.
Meningsskiljaktigheterna är dock stora. De gäller paketets omfattning och finansiering.
I senaten behöver demokraterna 50 ledamöter och minst 10 republikaner med sig bakom ett förslag för att få de 60 röster som krävs för ett godkännande.
I annat fall kan republikanerna torpedera ett lagförslag med stöd av den så kallade filibusterregeln.
Vem ska betala för kalaset?
Frågan har de senaste veckorna behandlats av en partiöverskridande grupp på 21 moderata senatorer, 11 republikaner och 10 demokrater.
Gruppen kom nyligen med ett kompromissförslag som uppgår till 1 biljon dollar, ungefär hälften av Bidens preliminära förslag.
Förslagets mest uppmärksammade detalj är en höjning av bensinskatten från nuvarande 18,4 cent per gallon (cirka 3,8 liter). Det skulle ske genom att binda bensinpriset till inflationen så att bensinpriset tillåts stiga i takt med den övriga prisnivån.
Men den tanken har avvisats Biden och de flesta demokrater.
– Joe Biden har lovat att inte höja skatterna för amerikaner som förtjänar mindre än 400 000 dollar i året och en höjning av bränsleskatten skulle göra det, sa Vita huset pressekreterare Jan Psaki.
Biden vill att paketet delvis finansieras genom höjda skatter för hushåll och företag som förtjänar mer än 400 000 dollar i året, men det duger inte åt republikanerna som motsätter sig alla former av inkomstskattehöjningar.
Splittring inom demokraterna
Frågan splittrar också demokraterna internt.
Demokrater på vänsterkanten har kritiserat motförslaget på 1 biljon dollar som alltför litet och för att att det endast till hälften består av nya investeringar, medan resten handlar om att förlänga investeringsprogram som redan finns.
– Republikanerna föreslår en summa som bara utgör en fjärdedel av vad presidenten föreslagit i nya investeringar. Det är otillräckligt, sa vänstersenatorn och den tidigare presidentkandidaten Bernie Sanders i söndags.
Sanders kritik reflekterar oron bland progressiva demokrater som krävt att infrastrukturpaketet bland annat bör innehålla betydande klimatsatsningar.
Man har hotat med att dra undan stödet ifall klimatsatsningarna uteblir. Vissa demokrater har efterlyst ett paket på upp till 6 biljoner dollar.
Godkänner Biden kompromissförslaget – eller spelar han högt i ett försök att förbigå republikanerna?
Blickarna riktas nu mot president Joe Biden.
Om han anser att det partiöverskridande kompromissförslaget är otillräckligt har han ytterligare ett alternativ till sitt förfogande.
En särskild budgetregel – budget reconciliation – ger nämligen demokraterna möjligheten att driva igenom ett mer omfattande infrastrukturpaket i senaten med enkel majoritet det vill säga utan stöd från en enda senatrepublikan.
Men då måste partiet vara enat och få sina samtliga femtio demokrater med sig. Åtminstone en senator – demokraten Joe Manchin från West Virgina – har signalerat att han vill se en partiöverskridande överenskommelse.
Manchins stöd anses viktigt. Han är känd för sin politiska balansgång och för att vara mån om att behålla väljarstödet i sin konservativa hemdelstat.
Biden står alltså just nu inför ett val mellan en otillfredsställande kompromiss med republikanerna eller en chansning för att uppnå ett betydligt större infrastrukturpaket som han siktat på från första början – men samtidigt löpa risken att hela paketet kollapsar.
Ett försök att förbigå republikanerna skulle förmodligen också ytterligare försvaga Bidens trovärdighet som en president som vill ena folket och söka kompromisser – något han lovat försöka vara.
Biden väntas tala med förhandlare från bägge partierna under denna vecka. Biden har själv efterlyst en lösning på frågan senast i slutet av sommaren.
Källor: Politico, New York Times, The Hill, AP, Axios.