Protesterna bröt ut spontant under söndagen, lokal tid, och spred sig snabbt från stad till stad.
– Vi vill ha frihet! Ner med diktaturen! skanderade de tusentals kubaner som demonstrerade runtom i landet.
Den här typen av protester hör inte till vanligheterna på Kuba, eftersom kommunistpartiets evenemang i praktiken är de enda som tillåts. Enligt oppositionen var söndagens protester de största på 30 år.
I Havanna deltog hundratals demonstranter i en protest mot kommuniststyret. På plats fanns militär och polis.
I staden San Antonio de los Banos som är belägen 30 kilometer sydväst om Havanna demonstrerade tusentals kubaner, många av dem unga.
Polisen använde sig av tårgas för att skingra folkmassorna, och åtminstone tio personer greps. Polisen uppges också ha slagit demonstranter med plaströr, kan nyhetsbyrån AFP:s journalister på plats berätta.
– De statliga säkerhetsstyrkorna slog mig och min minderåriga dotter. De slog oss för att vi var ute och promenerade, säger demonstranten Michel Rodriguez.
Coronapandemin och brist på mat och el upprör
Protesterna bröt ut samtidigt som Kuba rapporterade rekordhöga coronasiffror. I fredags godkändes landets eget vaccin Abdala Two, det första vaccinet att godkännas i Latinamerika och Karibien.
Men det är inte bara coronaviruset och hanteringen av den som upprör. Matköerna i landet blir hela tiden längre och det råder stor brist på elektricitet.
– Vi är här med anledning av förtrycket mot oss, de får oss att svälta ihjäl. Havanna kollapsar. Vi har inget hus, vi har ingenting, men de har pengar att bygga hotell medan vi svälter, säger demonstranten Geovanis Gonzales i Havanna.
En annan demonstrant säger att han helt enkelt är trött på att det konstant råder brist på varor.
Kampanjen vill förmedla en bild av att det råder totalt kaos här, men det motsvarar inte alls verkligheten.
Tjänsteman på utrikesdepartementet
Det ekonomiska läget har försämrats kraftigt under de senaste två åren och landet befinner sig nu i den värsta ekonomiska krisen på decennier, något som enligt regeringen beror på amerikanska sanktioner och coronapandemin.
Kritiker menar ändå att det snarare beror på inkompetens och enpartisystemet.
"Kuba är inte en konfliktzon"
På sistone har antalet coronafall skjutit i höjden. I söndags rapporterades rekordmånga nya fall: 6 923 stycken. Totalt har 1 537 personer dött till följd av covid-19.
– Det här är alarmerande siffror som nu stiger på daglig basis, säger landets ledande epidemiolog Fransisco Duran.
Flera kubaner har skickat ut uppmaningar till nationalförsamlingen under hashtagar som #SOSCuba. De vill bland annat att donationer från utlandet tillåts för att hjälpa kubanerna ekonomiskt.
En oppositionell grupp myntade under söndagen ett förslag om att grunda en humanitär korridor, men det initiativet sköts i sank av nationalförsamlingen med motiveringen att Kuba inte är en konfliktzon.
– Kampanjen vill förmedla en bild av att det råder totalt kaos här, men det motsvarar inte alls verkligheten, kommenterade Ernesto Soberon på utrikesdepartementet.
Presidenten: Kubansk-amerikansk maffia bakom protesterna
President Miguel Díaz-Canel beskyller USA för oroligheterna och uppmanar kommunisterna att gå ut på gatorna och försvara landet.
Enligt honom är det en kubansk-amerikansk maffia som drivit fram protesterna på sociala medier.
Revolutionärer, kommunister, order om att slå tillbaka har getts. Gå ut på gatorna!
Miguel Díaz-Canel, Kubas president
– Vi kommer inte att tillåta att kontrarevolutionära som sålt ut sig till USA och låtit sig dras in i de här strategierna lyckas destabilisera landet. De kommer få ett revolutionärt svar.
Han fortsatte med att uppmana "alla revolutionärer i landet, alla kommunister", att gå ut på gatorna där det han kallar för provokationer pågår.
– Order om att slå tillbaka har getts. Gå ut på gatorna! sa han i ett tv-sänt tal under söndagseftermiddagen, efter att ha besökt San Antonio de los Banos.
Regeringsvänliga kubaner ordnade mindre motdemonstrationer i Havanna, och under eftermiddagen stängdes mobilnätet ned. Mobilnätet är rätt så nytt på Kuba, det tilläts så sent som år 2018.
Díaz-Canel har varit president sedan 2018, och utsågs till ledare för kommunistpartiet i år. Det satte punkt för den över sex decennier långa Castroeran.
USA: "Vi är djupt oroade"
USA var snabbt med att reagera på oroligheterna.
"Vi är djupt oroade över uppmaningar till strid på Kuba", skrev Julie Chung, USA:s diplomat i Latinamerika. "Vi står bakom kubanernas rätt till fredliga sammankomster. Vi uppmanar till lugn och fördömer alla former av våld".
På Kubas utrikesdepartement tillbakavisar man ändå påståendet.
"USA som är upp över öronen involverat i att skapa politisk och social instabilitet borde inte komma med skenheliga påståenden om oro för en situation de själva har hejat på. Kuba är och kommer att förbli ett fredligt land, i motsats till USA", svarade Carlos F. de Cossio på utrikesdepartementet.
Källor: AFP, AP