Start
Artikeln är över 4 år gammal

Finansminister Saarikko presenterade budgetförslaget 2022: "Tillåtet att lita på morgondagen"

Finansministeriets interna budgetöverläggningar är klara och det finns ett budgetförslag för regeringen att arbeta vidare med. Utgifterna i nästa år statsbudget går på 63,2 miljarder euro. Statens låntagning år 2022 halveras från i år. Finansministern varnar för att uppgången kan vara kortvarig.

Finansminister Annika Saarikko (C) presenterade nästa års budgetförslag vid en presskonferens på torsdagen. Hon tar fasta på de positiva tongångarna och draghjälp för Finland från en god världsekonomi. Risken för prishöjningar och en inflationsspiral syns inte just nu, säger hon.

Mera detaljer ska enligt ministern presenteras på fredagen.

När förhandlingarna inleddes på onsdagen sa Saarikko att arbetskraften och sysselsättningen är centrala frågor i budgeten. Det upprepade ministern på torsdagen och hänvisade till både tidigare beslut och nya precisionsåtgärder som ska utarbetas.

Hållbar på alla sätt

Tillgången på kompetent arbetskraft och påskyndandet av investeringar står i centrum för höstens budgetberedning.

De kortsiktiga utsikterna för Finlands ekonomi är mycket positiva både i år och nästa år, sa ministern. Men det räcker inte för att förstärka den offentliga ekonomin.

Därför är det ett måste att göra utvecklingen hållbar, också ur klimatperspektiv, sa Saarikko. Hon talade om människans, naturens och ekonomins hållbarhet.

Hon betonade nativitetens betydelse i ett åldrande Finland. Regeringen satsar därför starkt på familjepolitiken och på att öka finländarnas mod när det gäller barnanskaffning.

- Målsättningen är att människorna ska nå sitt önskade antal barn, sa minister Saarikko. Reformen av familjeledigheterna blir en synlig del i nästa års budget. Där syftar man till att båda föräldrarna ska ta ut familjeledigheter.

Det här blir den första så kallade barnbudgeten, där man speciellt beaktar barnens intressen.

Statsskulden 146 miljarder, men underskottet minskar

Budgetunderskottet minskar från tidigare år, som utlovat. 6,7 miljarder är det underskott som ministeriet nu planerar. Det är en halvering av årets underskott.

Men siffrorna kan korrigeras i samband med budgetmanglingen, beroende på ekonomiska utsikter och eventuella tillägg i utgifterna.

Den finländska statsskulden har ökat regelbundet sedan år 2009. Den totala finländska statsskulden växer nästa år till cirka 146 miljarder euro.

Plus och minus – jaktplan och skatter

Bland utgifterna finns vårdreformen, anskaffningen av jaktplan på hösten och diverse framtidsinvesteringar. Vårdardimensioneringeen i äldrevården ökas gradvis.

De minskande intäkterna från Veikkaus-bolagets tipsmedel för kultur, idrott och organisationsverksamhet kompenseras i statsbudgeten.

Finländarnas skatter ökar inte, men indexjusteras. Statens skatteintäkter ökar med 6,2 procent, till cirka 48 miljarder euro. Tobaksskatterna ökas enligt tidigare beslut.

Finländarnas övergång från oljeuppvärmning kompenseras under fem år. Hushållsavdragen förbättras i ett experiment när det gäller vård och omsorg.

Vad är borta?

Var är de största nedskärningarna, frågades det på presskonferensen.

Minister Saarikko ville inte säga var rödpennan har strukit goda förslag. Men hon nämnde projekt som ännu ska diskuteras i förhandlingar med kommunikationsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Besluten från vårens rambudgetförhandlingar har följts. Saarikko och henns tjänstemän påminner om att det fortfarande finns osäkerhet i prognoserna. Coronapandemins deltavariant gör det ännu osäkrare, sa minister Saarikko. Hennes grundbudskap var ändå att det är tillåtet att vara optimistisk, men förbereda sig inför sämre tider.