Den förra regeringen i Afghanistan var väldigt beroende av västerländskt utvecklingsbistånd, som uppskattas ha utgjort 70 till 80 procent av statens årsbudget på omkring 11 miljarder dollar.
Sannolikheten att Afghanistan kommer att få lika stora summor i bistånd från väst igen är nästan lika med noll, konstaterar Afghanistankännaren Anders Fänge, tidigare landschef för Svenska Afghanistankommittén.
Biståndet från väst väntas hädanefter i huvudsak handla om humanitärt bistånd och inte utvecklingsbistånd, eftersom talibanerna inte kommer åt humanitärt bistånd lika lätt.
– Syftet med det humanitära biståndet är att rädda liv och det går oftast genom enskilda organisationer och FN, säger Fänge.
Det finns ändå en liten möjlighet för fortsatt utvecklingsbistånd, men det beror väldigt mycket på hurudan regering talibanerna väljer att bilda.
- Blir det en bredare och mera tolerant regering så finns det en möjlighet att västländer öppnar upp igen för utvecklingsbistånd till Afghanistan, tror Fänge.
Talibanernas inkomstkällor
Talibanernas nuvarande inkomster består delvis av donationer och stöd från islamistiska grupper i arabländerna kring Persiska viken.
Länder där det finns stöd för talibanerna är till exempel Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten och Pakistan.
– Talibanerna har definitivt fått vapen från den pakistanska militären och sannolikt också pengar, säger Fänge.
En annan viktig inkomstkälla för talibanerna är de skatter som de uppbär i Afghanistan, och antagligen kommer att göra i en större utsträckning då de nu fått kontroll över nästan hela landet.
– De uppbär en islamisk skatt som heter "ushr", vilket är en tioprocentig skatt på allting som produceras, transporteras och säljs i butiker och så vidare.
Opium en annan viktig inkomstkälla
En annan betydande inkomstkälla för talibanerna är landets opiumodlingar.
Afghanistan står för över 80 procent av världens opiumproduktion, och en stor del av odlingarna finns i de sedan länge talibankontrollerade södra delarna av landet.
Talibanerna tros göra stora pengar på drogproduktionen men de uppskattade siffrorna varierar kraftigt, och bör tas med en nypa salt, konstaterar Fänge.
– Det finns en hel del propaganda från både USA och den tidigare afghanska regeringen bakom talibanernas uppskattade inkomster från opiumtillverkningen.
Enligt FN uppbär talibanerna samma tioprocentiga skatt på opiumodlingar som andra jordbruksprodukter, men det finns förmodligen vissa talibanledare nere i södra Afghanistan som individuellt skaffat sig stora inkomster från narkotikaproduktionen och handeln, säger Fänge.
Gränsövergångar och naturtillgångar
En ny inkomstkälla som talibanerna väntas göra stora pengar på nu då de har makten i Afghanistan är landets gränsövergångar, som de kontrollerar.
– I takt med att handeln börjar komma igång igen så kommer de att få in ordentliga tullinkomster på det, säger Anders Fänge.
En annan stor potentiell inkomstkälla för talibanerna är Afghanistans outnyttjade enorma naturtillgångar.
Här kommer bland annat Kina in i bilden, som visat vilja att hållas på god fot med talibanerna sedan statskuppen.
– Kina har visat stort intresse för de outnyttjade mineraltillgångar som finns i Afghanistan. Det går ihop med det enorma handels- och infrastrukturprojekt "Belt and Road Initiative" (också kallat "den nya Sidenvägen") som Kina håller på att utveckla, säger Fänge.
Att det finns så mycket outnyttjade naturtillgångar i Afghanistan beror delvis på att det krävs en hel del investeringar i landets infrastruktur för att komma åt dem, och delvis på att landet präglats av krig och oroligheter de senaste 40 åren.
Enligt Fänge består den nuvarande gruvverksamheten i Afghanistan främst om talibaners och privata gängs illegala brytning av ädelstenar och halvädelstenar, som sedan smugglas ut till Pakistan där de säljs på svarta marknaden.
Kina kommer inte att fylla biståndshålet
Kina förhandlade för några år sedan med Afghanistan om ett stort kontrakt gällande kopparfyndigheter söder om Kabul, men drog sig sedan ur på grund av oroligheter i landet och attacker mot personal.
För Kina är stabilitet mycket viktigt, och eftersom Afghanistan just nu befinner sig i kaos så kommer Kina nog inte att vilja investera i landet förrän kanske om några år, säger Fänge.
– Det kinesiska engagemanget kan möjligtvis hjälpa på lång sikt, men då talar vi om tre, fyra fem, sex år.
Det här betyder att Kina troligen inte kommer att fylla det hål som uteblivet västerländskt bistånd lämnar efter sig.
Vad händer nu?
Resultatet av att största delen av västvärldens utvecklingsbistånd till Afghanistan nu stoppats kommer att ge förödande konsekvenser, säger Fänge.
– På kort sikt kommer det att leda till en humanitär katastrof. Sju miljoner barns skolor kommer att stänga och 200 000 lärare kommer att bli arbetslösa.
Landets sjuk- och hälsovård, med sina omkring 70 000 anställda, kommer att gå samma öde till mötes. Det här är en enorm förlust för afghanerna, konstaterar Fänge.
– Afghanistans sjukvårdssystem som byggts upp under de senaste 20 åren saknar motstycke i landets historia.
Nu kommer det att kollapsa, samtidigt som landet kämpar med torka, en tredje coronavirusvåg och en nedåtgående ekonomi.
