Stormar och elavbrott, översvämningar och extremvärme, skadeinsekter och borrelia. Redan i dag kan Finland räkna med mångmiljonbelopp för de skador klimatuppvärmningen orsakar – och minskar inte utsläppen blir det värre.
– Vi har inte mycket tid kvar. Vi är på väg mot en framtid där väder- och klimatkriserna är helt andra än i dag. Nu måste vi förbereda oss effektivt, säger Hilppa Gregow.
Hon är forskningsprofessor på meteorologiska institutet och medförfattare till den omfattande rapport om klimatanpassning som Finlands klimatpanel har publicerat i natt. Den är bland annat tänkt att hjälpa regionala beslutsfattare.
Rapporten slår fast att det inte längre räcker med att Finland jobbar för att minska utsläppen och bromsa klimatförändringen. Finland måste också börja anpassa sig till de förändringar som redan är på väg. En del av dem syns redan i dag.
Unik rapport om konkreta, lokala följder av klimatuppvärmningen
Medeltemperaturen har stigit särskilt snabbt i Finland de senaste 20 åren och förväntas stiga ytterligare, och det har konsekvenser.
Till exempel stora förändringar i nederbörden är något som både stadsplanering, näringsliv och jord- och skogsbruk måste förbereda sig på redan nu, och där ser utmaningarna olika ut i olika delar av landet. I norr kan stora mängder snö ge översvämningar på grund av smältvatten, i söder kan havsnivåerna bli ett problem.
Rapporten från klimatpanelen är unik i sitt slag. Den går landskap för landskap igenom vilka de konkreta klimatriskerna är och kan vara, och hur långt landskapen har kommit med att anpassa och förbereda sig för dem.
Forskarna konstaterar till sin glädje att de under intervjuerna märkt att regionerna har både vilja och intresse för att stärka sitt klimatkunnande och skrida till anpassningsåtgärder.
– Men det räcker inte att det finns vilja, säger Jaana Sorvali, forskare på Naturresursinstitutet Luke.
Hon säger också att de begränsade resurser som landskapen har för klimatarbete ofta har riktats mot arbete som ska bromsa klimatuppvärmningen. Nu behöver fokus ligga på också anpassningsåtgärderna, både i strategiväg och rent konkret.
Regioner drabbas olika av regn, värmeböljor, översvämningar och stormar
Anpassningsbehoven i landskapen varierar mycket beroende på breddgrad, vattendrag, hur folk bor och om landskapet har skogsbruk, jordbruk eller mycket industri.
Förberedelserna kan handla om väldigt olika saker, och det är viktigt att regionerna får information och kunskap om de lokala följder som gäller just dem.
– Det är särskilt viktigt att titta på vad regionen har för näringsverksamhet, för det är det som avgör hur riskerna ser ut, säger Jaana Sorvali.
Rapporten går lokalt ner på sådan detaljnivå som att Egentliga Finland i framtiden kan komma att få betydligt större mängder regn under maj månad:
– Om det kommer stora mängder regn i maj när man precis sått och gödslat behöver vi veta vart allt det vattnet tar vägen och vad leder det till, säger Hilppa Gregow som ett konkret exempel på regionala följder av väderförändringar.
Enligt rapporten är det inte bara näringsliv och geografi som behöver beaktas utan också kulturer och minoriteter. I Lapplands klimatstrategi har de lokala följderna av klimatförändringen behandlats bara på ett allmänt plan, utan att specifikt titta på följderna för samernas kultur och försörjningsmöjligheter.
Att vänta blir dyrt och ödesdigert
Sammanfattningsvis slår klimatpanelen fast att anpassningsåtgärder behöver resurser och det redan nu, eftersom det blir dyrare att vänta. Och att Finland och landskapen går in för anpassningsåtgärder betyder inte att jobbet för att minska utsläppen inte behövs längre, tvärtom: behovet av anpassning är så klart mindre ju mer uppvärmningen kan bromsas.
Forskningsprofessor Hilppa Gregow understryker att uppvärmningen måste fortsätta begränsas, men också att anpassningsåtgärderna är fullt möjliga att göra redan nu. Det är billigare för samhället att förbereda och anpassa sig nu än att vänta.
– Att inte göra något blir både oerhört dyrt och ödesdigert.