Speciellt drabbade är unga kvinnor och studerande som jobbat deltid inom servicebranschen. Institutet konstaterar att Finland är ett av få EU-länder där kvinnornas sysselsättning lidit mer än männens under coronapandemin.
Det gäller såväl brist på arbete som negativa aspekter i arbetet.
Det här kan förklaras med att Finland har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Majoriteten av dem som jobbat i coronavirusets front, inom vården, är kvinnor. Kvinnorna har jämfört med männen i en bredare grad känt av de negativa effekterna i deras anställningsförhållanden.
"Krisen har belyst hur ovärderligt vårdarbetet är, och samtidigt hur dåligt det fortfarande värderas i vårt samhälle. Det här syns exempelvis i vårdarnas löner och övertid, men också hur oavlönade vårdare av barn, äldre och personer med funktionshinder tvingats sträcka sig i samband med alla restriktioner", säger specialforskare Merita Jokela vid institutet i ett pressmeddelande.
De strukturella svagheterna i samhället har förvärrats under krisen
Enligt institutet kan man så här långt konstatera att det finländska socialskyddsnätet relativt bra klarat av att stödja de människor som drabbats av ekonomiska chocker som exempelvis arbetslöshet.
Institutet konstaterar ändå att coronapandemin avslöjat de strukturella svagheterna i samhället och att de förvärras i en krissituation.
"Vården för barn och äldre har hopat sig under coronatiden – och det är framför allt kvinnorna som fått bära omsorgsbördan. Våldet i nära relationer har ökat och arbetslösheten har främst drabbat unga kvinnor. Det är viktigt att effekter på jämställdheten tas i beaktande i eftervården av krisen", säger Jokela.
