Vad ska man tänka som nykomling på börsen? Å ena sidan försäkrar banker, bloggare och aktiespararnas intresseorganisationer att det aldrig är för sent att börja aktiespara, som det kallas.
Å andra sidan låter de gamla rävarna allt mer skeptiska, som till exempel storplaceraren i Nordea, Christer Gardell. Till Dagens Nyheter (20.9) säger han att "den extrema börsfesten är över" och att "är man inte proffs ... är det kanske dags att stiga av nu".
Peter Nyberg är professor vid Aalto-universitetet och har forskat bland annat i hur man mäter risker på börsmarknader. Han säger att han tydligt märkt en förändring bland sina studenter.
– När jag började undervisa här på Aalto för tio år sedan var det inte många som talade om att placera. Nu under de senaste fem åren har det blivit mer vanligt, de studerande talar med varandra och kommer till mig och vill diskutera. De tycker om aktier!
Vad beror det på?
– Det är säkert den här uppgången på börsen. I tidningar, på nyheterna talas det hela tiden om aktier. Det blir intressant sen att se vad som händer när cykeln vänder och det börjar gå neråt.
Det att du säger att det talas mycket om aktier i media – är det inte då som alarmklockan börjar ringa, enligt den gamla börsvisdomen?
– Det är klart att om pengar flödar in på marknaden så finns det en risk att kraschen kommer hellre förr än senare. Men det är omöjligt att förutspå. Det finns inga modeller i akademin som skulle ge stor förklaringsstyrka när man försöker förutspå krascher.
Samtidigt finns det inga alternativ om man vill ha avkastning på sitt kapital. Hurdan strategi ska då den nya aktieplaceraren ha?
– Det lönar sej ändå att placera i aktier, men långtidsavkastningen kommer att vara lägre än vi varit vana med. Tidigare har vi haft en cirka 8-10-procentig avkastning på en horisont på 20 år. I fortsättningen kan den avkastningen vara mellan 2 och 4 procent.
Men bankerna och de andra som vill sälja aktieportföljer talar ännu om att aktier på lång sikt avkastar 8 % per år. Måste de börja rucka på den siffran?
– Det är klart att man i marknadsföringsmaterial kan påstå vad som helst. Men vi vet att riskpremierna (den "extra" avkastningen som aktier ger jämfört med till exempel bankkonton, red. anm.) kan variera under olika tidsperioder. Visst kan man tala om en avkastning på 8 %, men då har man ett perspektiv på 100 år.
Vilka tecken i skyn ska aktieplaceraren just nu titta noga på? Den förväntade vinsten bland företagen, inflationsförväntningarna, räntenivån...?
– I dagens läge särskilt räntenivån och hur den förväntas bete sej. Ett annat index som man kan hålla koll på är volatilitetsindexet, eller VIX-indexet, som mäter hur nervösa placerarna är. Ofta när VIX-indexet går uppåt betyder det att placerarna blivit osäkra och riskerna blivit större. Då kan man se till att man kanske inte placerar just då.
Det såkallade Vix-indexet baserar sig på hur optioner köps och säljs på den amerikanska marknaden. Optioner i sin tur är framtida köp- eller säljkontrakt vars pris bestäms i förväg. Här på Chicago-börsen för optioner kan du följa med Vix-indexet
Två frågor till förbipasserande på Drumsö i Helsingfors:
1. Vad beror aktieboomen bland unga vuxna på?
2. Finns det några risker med att allt fler vill placera?
Maria Hautamäki:
– Jag tror det beror på att det talas så mycket om aktieplacerande i medierna, själv lyssnar jag på podcasten Mimmit sijoittaa.
– Jag har inte någon egen erfarenhet av direkta aktieplaceringar, jag har bara placerat i fonder hittills. Men jag tror nog det finns en risk.
Matias Riipinen:
– Kanske de unga lockas av tanken att bli ekonomiskt oberoende, och så vill man vara förberedd på att pensionsåldern stiger i framtiden.
– Visst kan börsbubblan spricka, men just nu finns det ju inga andra alternativ om man vill placera, förutom den dyra bostadsmarknaden. Det är utmanande, men själv placerar jag på lång sikt. Om börsen kraschar planar väl kurvan ut på 20 år. Några andra råd kan jag inte ge.
Helena Vuola:
– För egen del tänker jag på att man sedan när man pensionerat sej skulle ha lite extra att leva på. Så tycker jag också mina kompisar resonerar.
Niko Saarinen:
– Det finns säkert många orsaker, t.ex. massiva stimulansåtgärder. Men också det att börsen har gått uppåt redan länge, och ungdomen har börjat få känslan av att lyckas på marknaden. Många har aldrig upplevt en krasch som under 2008-09.
– Själv är jag försiktig, den här uppgången pågår inte för evigt. Det är omöjligt att säga när det händer, men man ser redan nu att storplacerarna börjat göra drag som tyder på att nedgången är nära. Men förstås är det marknaden som helhet som avgör saken.