Social- och hälsovårdministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som med snabb tidtabell ska ge förslag på hur man ska lösa den akuta personalbristen inom sjukvården. Det handlar i huvudsak om närvårdare och sjukskötare.
Vi ställde fem frågor till professor emeritus, arbetslivsforskare Guy Ahonen om olika lösningar på utmaningen.
1. Vilka är de viktigaste frågorna att lösa, för att rädda vårdbranschen?
– Vi måste utbilda tillräckligt med personal. För det andra är det arbetsvillkoren, som inkluderar lönefrågan. Den frågan kommer vi inte från. Det är mycket människor som det är frågan om, och det blir dyrt. Men det är en ödesfråga för det finländska samhället, säger Ahonen.
2. Många som påbörjar sina studier byter bransch efter bara några år. Vad behöver man göra för att de ska stanna kvar?
– Arbetsvillkoren måste radikalt förbättras. Där finns hela paletten som bygger upp välmående på arbetsplatsen. Dit hör gott ledarskap, hela arbetsgemenskapens funktioner och det att man ser karriärutsikter i arbetet. Man måste bygga upp hela yrket på ett bättre sätt.
– Ledarskapsfrågorna är helt centrala. Det faller på ledarna att veta vad som är rätt sätt att leda, så att det leder till ett välmående. Arbetet ska vara uppbyggt så att det finns framtidsutsikter och intressanta karriärspår. Man måste göra arbetet inspirerande och intressant och det kan man göra om man har en kunnig ledare.
3. Hur kan man se över krav, som till exempel språk, för att locka fler invandrare till branschen, anser du?
– Invandringen är en helt ofrånkomlig del av pusslet. Man kan kanske lösa utbildningsproblemet, så att man delar in uppgifterna i mer och mindre krävande uppgifter. Man ska skapa karriärstigar för invandrarna, så att arbetet också blir intressantare för dem.
– Men jag har svårt att tänka mig att de inom vården som är i närkontakt med dem man vårdar, att de inte skulle kunna samma språk. Så det är en ofrånkomlig del att man måste kunna finska och svenska.
4. Arbetsgivarna och fackförbunden har olika åsikter om det finns en överutbildning på till exempel närvårdare och sjukskötare, som sköter allt från tvätt till matlagning. Vad är din uppfattning?
– Närvårdare och sjukskötare ska arbeta med vården, och så tar vi in andra yrkesgrupper som gör andra uppgifter. Städarna ska städa och kökspersonalen laga mat. Om man inte har en tillräcklig diversifiering så får man intrycket att någon med flera års utbildning städar.
5. Förkortad arbetstid debatteras också i det här sammanhanget. Ökar produktiviteten om man förkortar arbetstiden?
– Det gör den, det är ofrånkomligen så. Det är en långsam utveckling som gäller hela arbetsmarknaden. Vi har gått, och kommer att gå mot kortare arbetstider medan lönenivån hela tiden stiger.
Flera rapporter har gjorts om effekterna av förkortad arbetstid med bibehållen lön. Du kan läsa mera om dem i den här analysen.
