De äldsta i samhället får nu en självständig försvarare i nya äldreombudsmannen Päivi Topo, som tillträder i mitten av januari. Rätten till tjänster och hjälp i vardagen fungerar inte, resursfrågan är den viktigaste just nu, säger Topo.
– Det är en ära att få jobba med frågor som berör äldre, säger hon när Svenska Yle gratulerar till tjänsten. Jag vill främja tillgängligheten för äldre och göra vad jag kan för att minska diskrimineringen av äldre i samhället. Jag ser således mig själv som ett slags intressebevakare för äldre.
I egenskap av äldreombudsman håller Topo ett öga på lagstiftningen som berör äldre. Hon kan också göra en konsekvensbedömning gällande politiska beslut. Kommer besluten faktiskt att gynna dem de gäller?
Den nya äldreombudsmannen lyfter fram frågan om behovet av stöd och tjänster som avgörande gällande bemötandet av äldre.
– De äldre får inte de tjänster de behöver i dag, inte heller den hemvård de har rätt till, trots att avsikten är att äldre vårdas i hemmen.
Befolkningen åldras, babyboom kan inte vända utvecklingen
Päivi Topo öppnar också i och med den nya tjänsten för högre profil gentemot äldreomsorgen.
Finlands befolkning åldras i rasande takt. Trots att nativiteten har fått ett litet uppsving i och med pandemin råder den inte bot på utvecklingen på sikt.
Det så kallade försörjningsgapet växer – det finns inte tillräckligt med finländare i arbetsför ålder för att upprätthålla välfärdssamhällets tjänster.
Päivi Topos intresse för frågor som berör äldre personer kommer delvis från hennes bakgrund som sociolog. Hon är politices doktor med ett särskilt intresse för makt och ojämlikhet.
– De frågorna är särskilt intressanta när det handlar om att diskutera äldre människors ställning i samhället.
Politisk vilja finns – vad räcker pengarna till?
Topo utnämndes nyligen till äldreombudsman av statsrådet. Hon arbetar i anslutning till Diskrimineringsombudsmannens byrå. Topo har en halv miljon euro i året att disponera över.
– Jag är glad över att de politiska partierna ville satsa på min tjänst, säger Topo. Det visar att det finns politisk vilja att lyfta fram de äldre i samhället.
Det blev aktuellt att utnämna en äldreombudsman efter att lagen om äldreombudsmannen stiftades i augusti 2021.
– Eftersom min tjänst grundar sig på en lag innebär det att jag har möjlighet att få ut uppgifter från andra myndigheter i högre grad än vad jag skulle ha, ifall lagen inte fanns. Ett exempel: Hur länge tar det för en behövande att få dygnetrunt-vård? Det här är en viktig indikator på hur läget inom äldreomsorgen är ute i kommunerna.
Ombudsmännen är knutna till riksdagen. De politiska partierna behöver enas för att en ombudsmannatjänst ska grundas.
– Jag rapporterar årligen till statsrådet om mina iakttagelser. Jag hoppas att frågor som berör äldre blir mer synliga för beslutsfattarna i och med det här, säger Topo.
Kristina Stenman ser fram emot gott samarbete
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman ser fram emot gott samarbete med ÄO Päivi Topo.
– Vi har berett utrymme för Äldreombudsmannen vid vår byrå, berättar hon. Vi kommer också att dela en del tjänster såsom förvaltningsstöd. ÄO är en självständig myndighet.
Stenman betonar att allmänheten fortsättningsvis kan vända sig till Justitieombudsmannen, till regionförvaltningsverken och till Diskrimineringsombudsmannen gällande vanvård eller diskriminering av äldre. Äldreombudsmannen blir således inte någon besvärsmyndighet för allmänheten.
Diskrimineringsombudsmannen fick i fjol ta emot 72 klagomål, som handlade om diskriminering på grund av ålder.