Rättegången mot Statens revisionsverks tidigare generaldirektör Tytti Yli-Viikari gicks i Helsingfors tingsrätt i december. Efter tre rättegångsdagar vet vi fortfarande väldigt lite om vad som hänt i kulisserna på revisionsverket.
Det vi vet är att en tjänsteman inte har lyckats prestera enligt förväntningar, och det ska ha pågått i många år. Den här tjänstemannen var anställd på Statens revisionsverk redan före nuvarande justitiekansler Tuomas Pöysti var verkets generaldirektör.
Den nu avsatta generaldirektören Tytti Yli-Viikari och den tidigare direktören Mikko Koiranen ville av allt att döma bli av med den dåligt presterande tjänstemannen. Enligt det som kommit fram under rättegången tyckte man att det skulle bli för arbetskrävande och dyrt att säga upp tjänstemannen.
I stället kom man med ett förslag: personen skulle få lön i två års tid - fram till sin pension - utan att hen skulle behöva, eller ens få, jobba.
I våras kom justitieombudsmannen Petri Jääskeläinen fram till att avtalet med tjänstemannen inte är lagligt. Av någon orsak tog JK ändå inte fallet till förundersökning, utan gav Yli-Viikari och Koiranen en anmärkning.
Flera åtalspunkter mot Yli-Viikari
Efter att fallet rapporterats i medierna inledde polisen ändå en förundersökning. Utgången av den är känd, både Yli-Viikari och Koiranen ställdes inför rätta för brott mot tjänsteplikt och missbruk av tjänsteställning.
Yli-Viikari åtalas också för förskingring, efter att det kom fram att hon använt flygpoäng som kommit från tjänsteresor till privata resor och inköp.
Problemet med dessa flygpoäng är att de har samlats in på Yli-Viikaris privata poängkonto. Enligt flygbolaget Finnair kan ett företag inte ens vara medlem och ha ett poängkonto.
Enligt ett tidigare fall som avgjordes i Högsta förvaltningsdomstolen 2011, kan ett företag inte använda poäng som samlats in på en enskild medlems poängkonto. För tillfället finns det olika tillvägagångssätt på olika myndigheter och ämbetsverk. Det finns tjänstemän som har ett poängkonto, det finns sådana som har två stycken och det finns personer som inte alls har något poängkonto.
Fallet kring Yli-Viikaris flygpoäng kan således bli något av ett prejudikat för hur flygpoäng används bland statsanställda personer. Kan poängen ses som en arbetsförmån eller måste man som tjänsteman låta bli att samla in dem?
En myndighet går inte på förlust om en tjänsteman använder sina poäng, eftersom poäng inte kan användas till annat än personliga resor och inköp. Poängen som kommit från tjänsteresor och sådana som kommer från privata resor kan inte heller särskiljas från varandra.
Hur kunde tjänstemannen jobba utan resultat så länge?
De brott Yli-Viikari står åtalad för skiljer sig mycket från varandra. Avtalet som bland annat justitieombudsmannen ansåg vara olagligt kan ses som ett försökt att få bort en arbetstagare som inte gör sitt jobb.
Frågan som väcks är varför det i över ett decenniums tid inte har gått att göra något åt situationen? Varför har man låtit det gå så långt som det enligt vittnesmål gick?
Den centrala uppgiften för en tjänsteman är att göra ett jobb som hen får ersättning för. Om detta inte uppfylls finns det troligen fog för både varning och uppsägning.
Varför den tidigare generaldirektören eller den aktuella tjänstemannens chefer inte tagit tag i problemet tidigare är svårt att sätta fingret på. Det vi däremot kan konstatera att det har funnits otroliga brister i revisionsverkets personalpolitik. Enligt ett vittne som fungerat som nära chef för tjänstemannen har problemen uppenbarat sig så tidigt som 1997.
Om Statens revisionsverk kan ha en person på sina lönelistor i 27 år utan att lyckas motivera hen att uppfylla sina uppgifter, är kanske den mest relevanta frågan: hur tar staten hand om sina anställda?
Det kommer vi inte att få svar på i och med att domen mot Yli-Viikari och Koiranen faller. Däremot får vi troligen veta om tjänstemän får eller inte får använda sig av Finnair-poäng.
