Den nya lagen om underrättelseinhämtning har varit i kraft sedan juni 2019. Regeringen har nu gått igenom och godkänt en redogörelse av hur lagen har fungerat och hur den bör förbättras.
Petri Knape, som är direktör för enheten för nationell säkerhet vid Inrikesministeriet, berättar vid ett presstillfälle att man kommit fram till fem centrala förbättringspunkter i lagstiftningen.
– Vi kan konstatera att tillämpningen av underrättelseinhämtningslagstiftningen har fungerat bra. Vi kan ändå nämna att tillämpningstiden varit kort när redogörelsen gjorts och det har kommit fram några detaljer som vi måste följa upp, säger Knape.
Det finns inget i lagen som kräver en akut förändring och Knape säger att man från ministeriernas sida kommer att följa utvecklingen och därefter se vilka åtgärder som behövs.
I redogörelsen har man även tagit fasta på hur rättsskyddet tillgodoses i lagen.
Triss i ministerier samarbetar med redogörelse
En tidsenlig lagstiftning är central i att kunna svara på de behov som har uppstått när man gått igenom den nya lagens resultat.
– Finlands säkerhetsmiljö har varit i konstant förändring sedan underrättelselagstiftningen antogs. Vi bereder oss också i fortsättningen på nya hot från många håll, säger Knape.
Redogörelsen har utgått från att vara så teknologiskt neutral som möjligt, men från ministeriernas sida är man medveten om att nya teknologiska innovationer kan leda till att lagändringar måste göras. Därför måste man kontinuerligt utveckla lagen.
Det viktigaste målet med lagstiftningen är att förbättra den nationella säkerheten. Enligt redogörelsen har det förverkligats. Ministerierna anser också att informationsinhämtningen om hot mot den nationella säkerheten och vårt försvar har effektiviserats.
Redogörelsen är gjord som ett samarbete mellan Inrikesministeriet, Justitieministeriet och Försvarsministeriet.