– Belarus är inte mer självständigt militärt.
Mycket tydligare kan en president inte uttrycka sig än Litauens president Gitanas Nausėda gör när jag träffar honom på Presidentpalatset i Vilnius.
– Lyssna på vad Aleksandr Lukasjenko säger. Belarusiska trupper är beredda att delta i eventuella ryska angrepp mot grannländer.
Lukasjenko är Belarus auktoritära ledare och de facto president.
"Vi är inklämda"
För Litauen, och för Polen, är det här en säkerhetsmässig katastrof, ett mardrömsscenario som spelas upp när allas blickar riktas mot Ukraina.
– Litauen är nu sandwiched, inklämt mellan det hårt militariserade Kaliningrad och ett Belarus som vi inte ska ha några illusioner om. En rysk provins, betonar Nausėda.
Det ryska administrativa området Kaliningrad är Europas mest militariserade område. Enligt Nausėda finns där 25 000 soldater, en siffra som är svår att kontrollera.
Men där finns utrustning för större trupper än så och ett okänt antal kortdistansrobotar.
Kaliningrads gräns mot södra och västra Litauen är 275 kilometer lång.
På andra sidan, längs med Litauens östgräns, ligger alltså Belarus. Den gränsen är 680 kilometer. Från Vilnius är det 30 kilometer till gränsen.
Suwałkikorridoren är hotad
Avståndet från Kaliningrad till Belarus är som minst 65 kilometer genom den så kallade Suwałkikorridoren. Det är gränsområdet mellan Litauen och Polen och Suwałki en stad i norra Polen.
Som en jämförelse är det hälften av avståndet från gränsen mellan Belarus och Ukraina till Kiev. Det är den rutt en rysk invasionsstyrka mot Ukrainas huvudstad troligen skulle ta.
– Det är väldigt viktigt att vi stärker Natos östflank för annars skapas olika säkerhetszoner inom Nato, säger Nausėda. Det skulle gå emot Natos grundprinciper att lämna vissa medlemsländer ensamma.
Det här är ett budskap han och andra baltiska ledare regelbundet tar upp när Natos medlemsländer möts.
– Vi måste hålla ihop och vi måste vara förberedda.
Suwałki i söder och Tallinn i norr
Det är mot den här bakgrunden vi ska se de baltiska ländernas vädjan om ökad truppnärvaro i Baltikum och Polen.
Bland annat USA, Danmark och Storbritannien har redan ökat eller lovat att öka sin militära närvaro i regionen.
Enligt militärstrategerna hör det till de värsta scenarierna för Nato om Ryssland skulle ta kontroll över Suwałkikorridoren. Då är Baltikum avsågat söderifrån.
Nästa strategiska steg skulle vara en blockad av Tallinn i Finska viken för att såga av Baltikum också från norr.
President Nausėda påpekar ändå bestämt att han inte tror att Litauen just nu svävar i fara.
– Jag är säker på att inte ett enda Nato-land skulle ifrågasätta artikel 4 eller 5.
Det är de löften de allierade har gett varandra att hjälpa om ett land upplever sig hotat eller blir utsatt för ett direkt angrepp.
Nausėda är tydlig med att hotet nu främst är riktat mot Ukraina. Han vill inte svara på frågan om hur Litauen kommer att hjälpa Ukraina militärt. Den frågan är för känslig. Men att Ukraina behöver vårt stöd är klart.
– Vi förstår mycket väl att Ukraina befinner sig på fronten mellan en auktoritär regim i öst och den demokratiska världen i väst. Vårt politiska och moraliska stöd är orubbligt, säger Nausėda.
Han tror att ett Nato-medlemskap för Ukraina skulle vara en stor seger inte bara för ukrainarna, utan också för andra folk i regionen.
– Om Ukraina blir en demokratisk framgångssaga kommer folk i Ryssland att se det. Det här är antagligen något Vladimir Putin vill förhindra, avslutar Litauens president Nausėda vår intervju i Vilnius.
Huvudbilden byttes klockan 17.54.