– Det är lite olika i Östnyland och Västnyland. Ju längre västerut man far desto mera ispansar finns det på åkern. Nog har vi en del av det här också men det är kanske tunnare och porösare och tjock snö på.
Det säger jordbrukaren Thomas Antas från Lappträsk som summerar vintern som hyfsad tillsvidare med tjälen som ett värdefullt tillskott.
– Den kom före snön och marken är frusen ner till mellan 20 och 40 centimeter.
Tjälen hindrar bland annat svampsjukdomar att spridas, men framför allt luckrar den upp jorden.
– Med sådana jordarter som vi har med hög lerhalt är den en stor hjälp på våren. Det är enorm skillnad om det har varit tjäle eller inte, konstaterar Antas.
I hur stor utsträckning höstsäden och vallväxter utsatts för isbränna vet jordbrukarna först senare i vår.
Men en lång och snöfri vinter med isbränna kan orsaka utvintring, det vill säga att höstsäden dör.
– Plantorna är ganska små och om marken är bar och jorden är någorlunda våt så när den fryser på nätterna så sväller ytskiktet lite och krymper igen när isen tinar på dagen. När jorden fryser så fryser den uppifrån och tar tag i plantorna och lyfter upp plantan när den sväller och då rotsystemet fortfarande sitter fast i tjälen så brister plantan. Jorden river alltså loss plantan, säger Antas.
Vallväxter utsätts för motsvarande fenomen, men äldre vallar har ofta en så tjock växtmassa att den inte lossnar på samma sätt. Äldre vallar kan istället kvävas under vintern och våren för att de blir stående i vatten.
Lokala variationer råder inom regionen men när det gäller åkrarna är skillnaderna mellan de norra och södra delarna av Östnyland små.
– I svackor finns det kanske stående vatten efter blidvädret och regn och då kan det finnas is där. Isen gör ingen skada där det inte odlas, men om det är vallar eller höstsäd så kan det vara illa, säger Antas.
Jordbrukaren Johan Cederberg på Särklax gård i Pernå hör till dem som är bekymrade över vad vädret kan ha ställt till med.
Vid ett besök på gården ifjol simmade gäss och sjöfåglar omkring i en sjö som bildats där Cederberg sått vete. Utsikterna för årets höstvete ser inte bra ut i år heller.
– Isbränna blir det säkert på höstvete för till och med i sluttningarna ser det ut som det skulle vara is på åkrarna. Litet bedrövligt på det viset, säger Cederberg.
Det betyder extra arbete i och med att den åkerarealen måste sås om på våren om sådden inte lyckats övervintra.
Det rikliga snöfall som fallit i vinter utgör ingen garanti för att höstsäden är oskadd.
– Det är svårt att säga ännu i det här skedet hur stora skadorna blir men några skador blir det riktigt säkert.
Jordbrukaren har heller inga möjligheter att söka ersättning för naturens nycker utan får lov att så om.
Isbränna är inte ett återkommande problem på Särklax gård, men samtidigt sås inte höstsäd varje år.
– I år har vi satt ganska mycket, men det är ett sådant här spelande det här med grödorna, säger Johan Cederberg.
Thomas Antas är inte lika oroad över de skador som eventuell isbränna har ställt till med.
– Det har jag lärt mig under årens lopp att när man odlar höstsäd är det onödigt att oroa sig eller bry sig före någon gång i april och då ser man vad det blev, säger Antas.
Man behöver inte nödvändigtvis kasta yxan i sjön på förhand om åkrarna drabbas av isbränna, men i alla fall vara beredd på att vara tvungen att så om en del på våren.
– Det finns vissa regler, det är klart att växer det i is så blir det ingenting men så där överlag blir man ibland förvånad och åt båda hållen. Att när man som människa och bonde tycker att det är optimalt så kan det hända att allt är dött på våren. Andra gånger när man tycker det inte kan överleva så är det hur fint som helst, säger Antas.
Problematisk säsong för jordbrukare
Antas nämner att insatspriserna steg ordentligt i höstas. Mest har kostnaderna stigit på grund av priset på energi. Efterfrågan på mineralgödsel har också varit stark och drivit upp priset, likaså priset på foder.
Jordbruksorganisationer uppskattar att det höga insatspriset drar ner lantbruksinkomsten med 17,4 procent i år.
– Bekämpningsmedel har blivit så dyra att det inte är ekonomiskt fiffigt att köpa dem trots att spannmålspriserna också har stigit enormt. Och växtodlingen har inte blivit mera lönsam.
Johan Cederberg som i övrigt är nöjd med vintern, då det faktiskt varit vinter som han uttrycker det, oroar sig också för de höga kostnaderna.
– Gödseln är köpt förra sommaren och det finns någon sorts odlingsplan så vi sår i vår, men problemen börjar egentligen sedan om gödselpriset fortfarande tänker vara så här högt när de börjar med ny gödselsäsong efter midsommaren. Och kommer bränslepriserna att vara så här höga så blir det nog att fundera hur mycket man ska så och vad man ska så i fortsättningen, säger Cederberg.
Tung vinter med höga kostnader
Thomas Antas betonar att vintern är riktigt tung för jordbrukare med husdjur som är tvungna att köpa in spannmål eller foder.
– Producentpriserna har inte stigit nämnvärt för vare sig kött eller mjölk samtidigt som insatspriserna har ökat enormt.
Antas befarar att det även bland östnyländska jordbrukare kan finnas de som får stora ekonomiska svårigheter eller i värsta fall får sätta lapp på luckan.
– Det beror mycket på i vilken utvecklingsfas gårdarna är. På en gård som nyligen har skuldsatt sig, antingen genom att man köpt eller tagit över den eller om man nyligen investerat stort i husdjur eller i växtproduktion, så kan det uppstå ganska stora problem. Jag tror att vi kommer att se alltmöjligt ännu, säger Antas.
Ett annat ämne som bubblar under ytan är svagheterna i balansen mellan importerade varor och den nationella basproduktionen.
Bland jordbrukarna diskuteras till exempel hur coronapandemin påverkat den globala handeln med livsmedel och hur den kan avspegla sig på den inhemska produktionen.
Thomas Antas konstaterar att vi finländare är vana vid att ha mat, men att det nu finns en viss medvetenhet om att det inte är en självklarhet och att Finland på flera sätt är en ö i det här sammanhanget.
– Allt vi ska ha kommer över vatten och om vi inte har en egen basproduktion eller basskördar så blir vi plötsligt på riktigt helt beroende av importmat och det är inte alls sagt att det finns och att det kommer hit, säger Antas.