Längs slingriga, sliriga mörka vägar går vägen till Västnylands glammigaste musikstudio i Öby.
Bakom fasaden till en helt vanlig lada på landet har Mathias “Mattis” Löfstedt inrett sin LionPlace Music studio.
Inne i "lejonkulan" befinner sig en stjärnklar kväll två andra lokala musiker: Stig "Stigge" Udd och Jorma "Jortsu" Nousianen.
Alla tre känner, som brukligt är i västnyländska musikkretsar, varandra sedan tidigare, men just nu jobbar de tillsammans i ett projekt som Stigge startat.
Trist att inte få stå på scen
Det var pandemin som mer eller mindre tvingade Stigge att hitta nya uttryck och plattformar i musikens tecken.
– Som väl kommit fram i alla tidningar redan, tittade jag på ett program på tv och tänkte att det här kan ju inte vara så svårt.
Stigge syftar på Maria Veitolas program där hon besöker kändisar i deras hem och stannar över natt.
Folk vet vem de är, men vad vet de om dem, på riktigt? Men, vi far och ta reda på det och skickar ut det och så får folk reda på det
Stig Udd, Hangömusiker
Övernattningsdelen hoppade Stigge över, men precis som förlagan vill han lyfta fram kända lokala profilers mer okända sidor, enligt en klart avgränsad filosofi.
– Folk vet vem de är, men vad vet de om dem, på riktigt? Men, vi far och ta reda på det och skickar ut det och så får folk reda på det.
Egen studio ger möjligheter
Vad är då bättre att i en sådan situation ha en kollega och vän med en egen studio?
Efter att Stigge raggat upp medverkande till sin samtalsserie “Stig Udd söker legender” och fokuserat på olika teman, var det Mattis som filmade, klippte och mixade musiken; med andra ord producerade och paketerade Stigges projekt.
Programmet kommer att sändas på LionPlace Music Youtube kanalen.
Hur kommer det sig då att det finns en toppmodern studio ute i Öbyskogarna?
– Det fanns ett tomrum och inga grannar som kunde störas av musik med hög volym, förklarar Mattis, som förutom att han producerar egen och andras musik också studerar klassisk musik på Operastudion i Stockholm.
Mattis säger att han också haft svårt att välja instrument och att det därför har känts bra att ha hela uppsättningen på samma ställe.
På väggarna hänger otaliga elgitarrer och andra stråkinstrument. Mattis konstaterar att allt han tjänat ihop på andra jobb finns investerat i studion.
Fast det behöver inte var en dålig investering, för en bra gitarr kan öka i värde med tiden
Mathias Löfstedt, musiker och studioägare
– Mattis köper inte som andra aktier, utan gitarrer, slänger Stigge fram.
– Fast det behöver inte var en dålig investering, för en bra gitarr kan öka i värde med tiden, kontrar Mattis.
Har en historia som går långt tillbaka
Två av dem som medverkar i serien är alltså Mattis, i egenskap av studioägare samt Jortsu, aktuell med ny egen musik för första gången på länge.
– Det var lite av misstag som jag började göra nytt material, berättar han.
För många är Jortsu mer känd som politiker och ungdomsarbetare i Hangö, men musiken har funnits i hans liv sedan barnsben. Efter en lång paus är han på gång igen.
– Jag kom hit för att spela lite gitarr, men efter en tid hade vår egen Mathias "MacGyver" Löfstedt lagt till trummor och bas och det lät så bra så vi gick in för att finslipa låten.
Jag kan ju inte vara sämre än Stigge. Men skämt åsido, det känns jättebra att göra musik igen
Jorma Nousiainen, Hangömusiker
Vidare fick Jortsu blodad tand av Stigges senaste skiva "Whasted Rapsodies" och nu är han i full färd med att själv snickra ihop låtar som med tiden förhoppningsvis blir en ny skiva under artistnamnet J.Nousiainen & Piilolinssit.
– Jag kan ju inte vara sämre än Stigge. Men skämt åsido, det känns jättebra att göra musik igen.
Den första låten heter "Unelmien rantaan" och har ett omisskännligt eko av Hangöbandet Loyal Action, som närmast skapade en Dingoliknande hysteri bland stadens tonåriga tjejer på 1980-talet och där Jortsu var vokalist och Stigge basist.
Killarna var sminkade, bar uppseendeväckande utstyrslar och hade i stil, med Hanoi Rocks medlemmar artistnamn – Stigge kalldes "Merlin", kanske för att han redan då bar hatt och Jortsu var "Rusty".
– Folk i byn kikade nog snett på oss och tyckte vi var lite skumma, minns Stigge.
Avsnitten på burk
Utan att avslöja för mycket om innehållet i serien, kan konstateras att Stigge intervjuat tolv personer som sysslar med musik fördelade på sex avsnitt.
Av dem är endast en kvinna, Ann-Sofi Eriksson från Hangö som spelat med Stigge och Mattis i ett tredje band, Poison of Zelda.
En annan är Jäxe Jäkälä, som för tillfället håller hög svansföring med sitt julevangelium på kariska och nu senast Karis Nyheetren.
– Han kommer att intervjua mig också i sin nyhetsstudio, avslöjar Stigge.
Är musikkretsarna i Västnyland inte väldigt små, ni är ju också insnärjda i varandra på olika sätt och i olika sammanhang?
– Det är klart att det är så, men så är det i Los Angeles också, konstaterar Stigge.
Det som förenar musiker världen över, liksom Stigges västnyländska rocklegender, är kärleken till musiken.
– I serien får alla berätta sin historia, säger Stigge som själv började spela som 13-åring, är helt självlärd och spelat med i orkestrar som X-Ray, Blackmaid och Downtown och nu senast som soloartist.
Första avsnittet publicerades på fredagen (11.2). Medverkande är Hangöbördige Stefan "Steffo" Holm, tidigare trummis i bland annat Loyal Action och numera bosatt i Sverige samt ljudtekniker/roadare Dan Rostedt.