Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) kallar Rysslands ökande konfrontativa retorik och militära aktiviteter för oacceptabla. Hon menar att den upptrappade ryska militära närvaron vid Ukrainas gräns och de ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar kärnan i den europeiska säkerhetsordningen.
– Att stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är nödvändigt för hela Europas säkerhet, säger Linde.
Utrikesministern fokuserade i sin årliga presentation av regeringens utrikesdeklaration mycket på det spända läget i Europa. Linde menar att vägen framåt är fortsatt dialog och diplomati.
– Men vi måste samtidigt förbereda oss på att Ryssland kan välja en annan väg, säger hon.
Sverige förhåller sig inte passivt
Hon lyfte upp att Sverige, likt Ukraina, själva ska få välja vem de samarbetar med.
– Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast, säger Linde.
Linde poängterar att Sverige inte skulle förhålla sig passivt till om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Hon säger också att Sverige förväntar sig att att andra länder skulle agera på samma sätt om Sverige drabbas.
– Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Vi ska därför kunna ge och ta emot stöd såväl civilt som militärt, säger Linde.
Finlands Natooption fortsätter väcka debatt
Sveriges försvarspolitik vilar på två ben, dels ska man förstärka den nationella förmågan och dels fördjupa internationella försvarssamarbeten.
– Däri intar samarbetet med Finland en särställning, säger Ann Linde.
Precis som under de flesta säkerhetspolitiska diskussioner i Sverige lyftes frågan om den finländska Natooptionen upp under debatten som följde utrikesministerns tal.
Trots att en majoritet av de svenska riksdagspartierna skulle vilja se att Sverige har en uttalad Natooption är den socialdemokratiska regeringen fortsatt emot en sådan. Utrikesminister Ann Linde menar att en förändrad linje i Natofrågan endast skulle leda till spekulationer och frågor om den svenska säkerhetspolitiska linjen.
– Observera att Finland inte har ordet Natooption i någon skriftlig text, säger Linde under debatten som följde utrikesedeklarationen.
Det här lyfte Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) också upp i en intervju med DN för några veckor sedan.
– Vi talar visserligen till vardags om en "Natooption" i Finland, men jag tror inte ordet förekommer i något officiellt dokument. Jag har uppfattat att man inte introducerar begreppet i Sverige eftersom det skulle tolkas som en klar markering just nu. Men egentligen har vi nog samma grundprincip: att vi har möjlighet att ansöka om medlemskap om vi vill, och att Nato i så fall tar emot oss, sade Haavisto till Dagens Nyheter.
Splittring om Sverige kan skicka vapen till Ukraina
Sveriges försvarsberedning kommer att samlas på onsdag eftermiddag för ett extrainkallat möte. En av de viktigaste frågorna kommer att vara möjligheten att skicka vapen till Ukraina.
I Sverige har flera partier öppnat för möjligheten att skicka försvarsmateriel till Ukraina. Borgerliga Moderaterna vill att landet ska inventera vilken typ av material som finns för att sedan kunna ta beslut om någon typ av defensiva vapen ska skickas till Ukraina, skriver DN.
Landets försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att det svenska regelverket inte förbjuder landet att skicka vapen till Ukraina, men det kräver en noggrann granskning av landets inspektion för strategiska produkter (ISP).
– Det är inte ett enkelt avgörande att säga att nu skickar vi iväg materiel till andra länder, säger Hultqvist till DN.
Vänsterpartiet tycker inte att Sverige ska skicka vapen till Ukraina och hänvisar till att Sverige är ett alliansfritt land.
– Jag tycker inte att Sverige ska fördjupa spänningarna i vårt närområde genom att skicka vapen till Ukraina, säger Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenning till DN.