Rysslands president Vladimir Putin har snabbt och effektivt lyckats omvandla en före detta sovjetstat till en förlängning av det ryska territoriet västerut utan att behöva tillgripa några som helst krigiska handlingar.
Ryska trupper och rysk militär utrustning har placerats ut i Belarus, och den belarusiska ledningen välkomnar Rysslands närvaro.
Förflyttningen av ryska militära enheter till Belarus innebär en betydande utmaning för både Nato och Baltikum. Belarus har gemensam gräns med tre Natomedlemmar.
På torsdagsmorgonen den 24 februari inledde Ryssland en militär offensiv mot Ukraina. Tidiga rapporter tydde på att en del av attackerna kom från Belarus.
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) vid utrikespolitiska institutet i Sverige, konstaterar att det nu hålls fler gemensamma militärövningar än vanligt i Belarus. Det har också antagits en ny militärdoktrin för den så kallade unionstaten, Ryssland har exporterat moderna vapen till Belarus, och det har anlagts nya gemensamma militära övningscenter.
– Den ryska militära närvaron har ökat i så hög grad att man kan säga att det finns en permanent rysk militär kontingent i Belarus – något som också skulle kunna utgöra ett hot mot grannländer, säger Hedenskog.
I Belarus ser vi den mjuka versionen av vad som kan hända med Ukraina. Den enda skillnaden är att staten i Ukraina motsätter sig ockupationen och att staten i Belarus omfamnar den
Franak Viačorka, rådgivare till den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja i The Atlantic.
Jakob Hedenskog konstaterar att president Lukasjenko har blivit en så kallad nyttig idiot som kan utföra uppdrag åt Ryssland vid konflikter med väst.
– Ett exempel är migrantkrisen hösten 2021 i gränsområdet vid Polen, Litauen och Belarus. Man får förmoda att Ryssland hade gett Belarus agerande sitt godkännande; det skulle konstrueras en migrantkris med syfte att skapa oro i konflikten med västländerna.
Västvärlden engagerar sig inte i Belarus
– Belarus president Lukasjenko är ju svag. Han är numera helt beroende av Putin och Rysslands stöd efter protesterna hösten 2020, säger Hedenskog.
Det såg annorlunda ut år 2020 då omvärlden riktade sin uppmärksamhet mot Belarus i samband med att ett kontroversiellt, riggat presidentval säkerställde den långvariga ledaren Aleksandr Lukasjenkos maktposition som president.
Valet utlöste omfattande prodemokratiska protester - men Lukasjenko lyckades ändå fortsätta att styra landet, med den ryska regeringens hjälp. Ryssland bistod med hjälp då det gällde att kväsa demonstrationerna , och ryskt ekonomiskt stöd hjälpte Belarus att klara av de sanktioner som västvärlden riktade mot landet.
Protesterna har tystnat och oppositionen har fängslats eller flytt
Protesterna i Belarus har tystnat. I dag – ungefär två år efter de stora protesterna i Belarus – har Rysslands satsningar i Belarus visat sig bära frukt.
Det ryska greppet har stärkts ytterligare och oppositionsmedlemmarna är antingen fängslade eller i exil. Säkerhetsstyrkor håller folket under sträng kontroll.
Det finns inte stort utrymme för handling, och belarusierna känner sig övergivna.
Den belarusiska oppositionen, som till största delen befinner sig i exil i Litauen, har med bestörtning följt med den snabbt försämrade situationen i Belarus.
"I Belarus ser vi den mjuka versionen av vad som kan hända med Ukraina. Den enda skillnaden är att staten i Ukraina motsätter sig ockupationen och att staten i Belarus omfamnar den", säger Franak Viačorka, rådgivare till den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, till The Atlantic
– Väst har ju genom att införa sanktioner mot Belarus samtidigt klippt av möjligheterna att påverka utvecklingen i Belarus, och har överlämnat allting till Ryssland. I dag finns det ingen möjlighet att föra en diskussion med den politiska ledningen i landet eftersom man inte erkänner Lukasjenko som en legitim president, påpekar Jakob Hedenskog.
Putin har lyckats få en strategisk utpost
President Putin har alltså lyckats behålla Belarus inom den ryska intressesfären. Han har en strategisk utpost som gagnar honom i den upptrappade konflikten med Ukraina.
Oavsett vad som händer i Ukraina innebär relationen med Belarus en betydande fördel för president Putin i hans kamp mot väst. Belarus betraktas allmänt som ett slags vasallstat.
Den belarusiska presidenten Aleksandr Lukasjenko har också erkänt Rysslands annektering av Krim 2014 och har lovat att stödja Moskva i militära konflikter som involverar Ukraina.
Polen och Baltikum i sårbart läge – Suwałkikorridoren av strategisk betydelse
Polen och de baltiska staterna har tidigare betraktat Belarus som någon form av skyddande mur mot Ryssland, men nu då Belarus har gett Ryssland tillgång till belarusiskt territorium står ryska trupper på tröskeln till dessa grannländer.
Ryska trupper står nu mycket närmare Natos trupper i Polen och Litauen än tidigare. Jakob Hedenskog påtalar också närheten till den så kallade Suwałkikorridoren – det smala utrymme som finns mellan Polen och Litauen – och vikten av att det gränsområdet kan försvaras i händelse av en konflikt.
Suwałkikorridoren sträcker sig från den ryska enklaven Kaliningrad till Belarus. Suwałki är en stad i norra Polen.
Om ryska styrkor tar över kontrollen över Suwałkikorridoren så har de inte bara en snabb väg till Polen eller Litauen. De kan också stänga av Natos baltiska medlemmar från resten av alliansen.
- Det är den känsligaste punkten för Nato. Om Ryssland skulle gå igenom belarusiskt territorium och besätta Suwałkikorridoren så skulle det bli så gott som omöjligt för Nato att förstärka de baltiska staterna, säger Jakob Hedenskog. Enligt honom har Nato uppenbara svagheter då det gäller att undsätta de baltiska staterna i händelse av en militärkonflikt med Ryssland.
Ryska styrkor i Belarus ökar alltså Rysslands militära fördel gentemot Nato i regionen. Denna utveckling innebär i sin tur att Nato får ett behov av att stärka sin försvarsposition, och avskräckningsagerandet i Östersjöregionen ökar.
Så kallad folkomröstning ska ytterligare förstärka de rysk-belarusiska banden
En kommande konstitutionell folkomröstning i Belarus förväntas formellt avlägsna avgörande klausuler i landets författning.
En viktig klausul gäller deklarationen om att Belarus är ett neutralt land. En annan gäller landets förpliktelse att förbli fritt från kärnvapen.
