Det är svårt att veta exakt vad som händer i Ukraina, men det händer snabbt. Tillsvidare är internet öppet, så det har gått att följa skeenden och hålla kontakterna.
Den finländska krigsvetaren Ilmari Käihkö har hunnit prata med många av sina kontakter i Ukraina i dag. Han känner speciellt många militärer som han har följt som forskare sedan Donbasskriget år 2014, förra gången Ryssland angrep Ukraina.
– Det är fruktansvärt. Det är en kris som Ryssland själv har skapat, det är helt oprovocerat från Ukrainas sida. Men Ryssland har ett massivt militär övertag, för att kunna sätta in en ryskvänligare regim i Ukraina.
Käihkö är docent och forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Han är också veteran från Tchad, där han tjänstgjorde i de finländska fredsbevarande FN-trupperna. Senare har han följt med också de svensk-finländska aktiviteterna i Afghanistan, som är hans huvudsakliga forskningsområde.
Bakgrunden i Ukraina är rätt klar. Ukraina är ingen suverän stat enligt Vladimir Putin. Nu vill han avväpna Ukraina, det är det strategiska målet. Då kan Ukraina helt enkelt inte försvara sig mot Ryssland och de ryska kraven, säger Ilmari Käihkö.
Öppet bara mot Polen – tillsvidare
Ukraina är helt omringat, förutom från Polen. Ryssland har gått in från Krim i söder, från de separatistkontrollerade områdena i öster, Belarus i norr, och direkt från Ryssland.
– Jag har just pratat med folk i närheten av Kiev som ser ryska helikoptrar i luften. Ryssarna verkar ha luftkontroll. Det är inte överraskande, det var Ukrainas svaga punkt. De hade inte riktigt mobiliserat sina styrkor, det hade kanske uppfattats som provocerande från Rysslands sida, noterar Käihkö.
Det ryska angreppet inleddes på natten med luftangrepp mot luftvärnsmål med högkvarter i Ukraina. Nu verkar de ha luftherravälde. Det är väldigt dåliga nyheter för Ukraina.
När intervjun görs på torsdag eftermiddag tror Ilmari Käihkö på markanfall från alla sidor. De ryska trupperna sägs innefatta 200 000 inklusive separatiststyrkorna. Dom är helt överlägsna över de ukrainska styrkorna.
Har Ukraina en chans?
– Militärt nej, absolut inte. Det är en David och Goliat-situation, säger Ilmari Käihkö.
Han kör en parallell till Finlands vinterkrig, det är lite samma situation som år 1939. Finland kunde inte vinna själv, det var helt omöjligt redan från början. Om ryssarna tar huvudstaden, så har Ukraina mindre alternativ att göra saker.
– Tyvärr är det så i krig att om man kommer som tvåa så förlorar man. I Finlands fall så överlevde vi givetvis, det lyckades vi göra. Så det är kanske det bästa som Ukraina kan hoppas på nu, säger Ilmari Käihkö.
Men just nu ser det mycket dystert ut. Käihkö hänvisar till att president Vladimir Putin har anklagat den ukrainska regimen för folkmord i de separatistkontrollerade områdena. Och han har sagt han ställer alla ansvariga inför rätta, alla nazister och fascister.
Ryssland använder fascistbegreppet om alla som inte håller med Ryssland. Så nu är det den demokratiskt valda regimen Zelenskyj som kommer att ersättas med en regim som är mer ryssvänlig.
"Ryssland vill att Ukraina blir som Belarus"
Vad vill då Ryssland? Ilmari Käihkö nämner några huvudfrågor.
– Det finns de offentliga utlåtandena om att byta regim till någon som är mer lik Lukasjenko i Belarus, någon som är vänlig mot Ryssland och vill underkasta sig Rysslands krav och önskemål.
Det andra är att avväpna Ukraina. Sen vill man kanske också ta lite större territorium för de separatiststyrda områdena.
Men då återstår att se hur mycket och vilket slags motstånd ryssarna möter i Ukraina.
– Den ukrainska militären kommer inte att vinna det här kriget. Det ser ut som om kriget inte blir så långt, men det är väldigt tidigt att säga.
Den stora frågan är om det ukrainska folket kommer att göra motstånd. Då ändrar ju kriget karaktär mycket, om det blir någon form av gerillakrig eller uppror. Och då blir också kriget mycket smutsigare än vad det är i dag, befarar Käihkö.
Ukrainarna brottas med sina liv
– Jag har talat med några ukrainare som har fått meddelande från ukrainska säkerhetstjänsten att de måste lämna Ukraina omedelbart, eftersom deras namn finns på dödslistorna. Det är aktivister, journalister, politiker. De känner sig mycket hotade, de är på väg västerut via Polen, och undrar hur de kan ta sig ut ur Ukraina om deras liv står i fara.
Käihkö har talat med människor som brottas med sina egna liv, Ukraina är ju inte det lättaste landet att leva i. Sen kommer kriget, helt oprovocerat. Det finns de som sitter och väntar på information, ovissheten är stor, folk vet inte vad som pågår.
– Jag har hängt mycket med många militärer och miliser. De stannar hemma nu. De väntar på ryssarna och laddar sina vapen – eller har redan blivit mobiliserade till någon av fronterna. Men det känns missvisande tala om någon front, om det redan finns helikoptrar över Kiev.
Ilmari Käihkö har hört många berörande berättelser under torsdagen. Alla förmedlar samma budskap: Det är en tragedi, helt enkelt.
– Det här borde inte hända år 2022. Det känns som om det är en gammal gubbe, alltså Putin, som vill förstöra miljontals människors liv – och det borde inte hända, säger Ilmari Käihkö.