I växthusen på Helsingfors universitets kampus i Vik växer johannesört i fyra olika temperaturmiljöer. Nya frön från johannesörten jämförs med frösampel från 80-talet för att se hur de gror och växer: Har växten redan börjat anpassa sig till klimatförändringen?
Forskardoktor Maria Hällfors och studerande Ilona Kortelahti plockar bland plantorna, mäter pistiller och ståndare och räknar bladpar. Hällfors forskningsområde är hur växt- och djurriket i Finland påverkas av klimatuppvärmningen, som har synts i Finland redan ett bra tag.
Det finns arter som knappt påverkats av den alls. Men Finland har i dag många arter vars existens hotas av att temperaturen stigit. Och väldigt många arter har anpassat sig på något sätt, till exempel flyttat norrut.
– Det syns i att arters utbredningsområden förändras. Och fenologin hos många arter förändras: växter kan börja blomma tidigare, fåglar migrera eller häcka tidigare, fjärilar nå vuxenstadiet och flyga tidigare, förklarar Maria Hällfors.
Försöken i Vik är del av ett projekt som tittar på om arter hunnit evolvera och förändra sig genetiskt för att klara sig bättre i högre temperaturer. Kan arter anpassa sig genetiskt har de en bättre chans att klara sig än om de måste förlita sig på fenotypiska anpassningar, till exempel ändra på beteendet under olika årstider.
Men anpassningen kan också vara ett hot. Arter lever i samverkan med varandra, i ett nätverk som upprätthålls av att de samexisterar. Om någon art är tvungen att flytta eller börjar bete sig annorlunda än det som är typiskt för årstiden påverkar det också andra arter.
– Den stora oron är om arter som borde existera tillsammans nu kommer att finnas på olika ställen, eller kommer att existera olika tider under säsongen.
Habitatförlusten är ett stort hot också mot människan
Finland hör inte till de länder i världen där klimatförändringen syns i dramatiskt smältande glaciärer eller där förhöjda havsnivåer hotar radera landet från kartan. Men precis som i andra områden i norr är temperaturhöjningen snabbare i Finland än i världen i medeltal. När medeltemperaturen globalt har stigit med 1,3 grader har den i Finland stigit med 2,5 sedan förindustriella tider.
Beroende på hur aktivt Finland tar tag i klimatåtgärder kan uppvärmningen enligt olika scenarier öka med flera grader mer innan århundradets slut. En temperaturskillnad på fem grader i arternas habitat är nästan lika stor som den mellan Helsingfors och Sodankylä. Alla arter klarar inte en sådan förändring.
Vi drar mattan undan för oss själva när vi inte stöder naturen tillräckligt
Maria Hällfors, forskardoktor
Lägg till att människan inte bara värmer klimatet, utan dessutom minskar på arternas habitat. När vi skövlar skog och dikar ut myrmark gör vi det betydligt svårare för arterna att anpassa sig till klimatförändringen. Vi minskar på habitaten och förstör områden mellan habitaten. Arterna får svårt att flytta sig, och också svårt att upprätthålla tillräckligt stora populationer som kan innehålla den genetiska variation som behövs för anpassning.
Det här har inte följder för bara djur och natur, utan också för människans vardag och ekonomi.
– Alla tjänster naturen ger åt oss, som ren luft, pollinering, motstånd mot skadedjur i skogsbruk, allt det grundar sig på ett nätverk som håller upp en struktur. Om vi plockar bort en art kanske korthuset står kvar, plockar vi bort två eller tre eller fler kan det rasa. Vi drar mattan undan för oss själva när vi inte stöder naturen tillräckligt.
Finns mycket som kan göras
Hällfors understryker att det finns mycket vi kan göra. Djur- och växtarter kan göra mycket för att anpassa sig och många är bra på att sprida sig när de kommer till områden som är lämpliga för dem. Men klimatkrisen och biodiversitetskrisen går hand i hand.
– Globalt behöver vi koncentrera oss på att lindra klimatförändringen, säger Hällfors. Men det finns jättemycket vi kan göra lokalt. Naturförlusten är lokal, habitatförlusten är lokal.
Hällfors ser hoppfullt på EU:s strategi för biologisk mångfald, som innebär att 30 procent av både land- och havsytan ska skyddas och rehabiliteras, och att de urskogar som finns kvar inte ska få röras.
Globalt behöver vi lindra klimatförändringen, lokalt minska habitatförlusten
Hon känner också hopp för framstegen som gjorts inom klimatarbetet, framför allt inom uppvaknandet för frågan. Företagsvärlden ställer nu om snabbare än politiken gör och klimatet har lyfts högt på den internationella agendan.
Här spelar rapporterna från FN:s klimatpanel en stor roll. De sammanfattar den aktuella klimatforskningen i världen för att visa riktning åt beslutsfattarna, och publiceringen av dem får allt mer uppmärksamhet.
Men du känner alltså att spelet inte är förlorat ännu?
– Nej. det är det inte. Men det är jättebråttom. Ju mer populationer minskar desto svårare blir det, och desto större risker står vi inför.
