Artikeln är över 4 år gammal

Ryssland anklagas för krigsbrott i Ukraina – men vilka är krigets lagar och varför är de viktiga?

Ryssland anklagas för att ha begått krigsförbrytelser i samband med deras invasion av Ukraina. Vi listar vad som är tillåtet och vad som inte är det då länder är i krig med varandra.

En förstörd byggnad och bil i Charkiv. — Torget i centrum i staden Charkiv, Ukraina efter att det bombats av ryska trupper i dag den första mars. Bild: Lehtikuva/AFP

Dominique Pashley

1.3.2022 18:02

Ryssland anklagas för att ha använt sig av vapen som inte är tillåtna enligt Genèvekonventionen och för att ha riktat angrepp mot civila. Ukraina och EU anklagar Ryssland för krigsförbrytelser då de besköt civila mål i staden Charkiv i Ukraina och Ukrainas president Volodymyr Zelensky säger att missilattacker i stadens centrum kan betraktas som krigsförbrytelser.

Den internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag kommer att inleda en utredning av anklagelserna om krigsförbrytelser.

Också människorättsgrupper säger att krigsförbrytelser kan ha ägt rum, till exempel Amnesty International och Human Rights Watch anklagar Ryssland för att ha använt klusterbomber. Däremot har Ryssland inte ratificerat de internationella avtal som förbjuder klustervapen.

Dessutom har Ukrainas ambassadör i USA sagt att Ryssland släppt en så kallad vakuumbomb.

– Genom tiderna har det alltid funnits regler för krig, av olika orsaker. Det som vi i dag kallar internationell humanitärrätt, som på internationell nivå reglerar krig, började år 1864 när ett antal stater skrev den första Genèvekonventionen i Genève för att skydda de sårade på krigsfälten och de som hjälper dem, säger Jani Leino, juridisk rådgivare på Finlands Röda Kors.

– Den har sedan utvecklats till det som humanitärrätten är i dag, vilken baserar sig på fyra konventioner från 1949 och två tilläggsprotokoll från 1977.

Leino tillägger att alla världens 196 länder ratificerat Genèvekonventionerna 1949. Tilläggsprotokollen från år 1977 ratificerats av 174 länder, en handfull länder lät bli att ratificera tilläggsprotokollen. Leino understryker att krigsföring ändå brukar följa sedvanerätt.

Krigsförbrytelser är allvarliga brott mot krigets lagar

Krigsförbrytelser är allvarliga brott mot de regler som slagits fast om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet i krig. Världens stater har en skyldighet att ställa krigsförbrytare inför rätta.

Svenska Yle har talat med juridiska rådgivare på Finlands Röda Kors Jani Leino om vad som är tillåtet och vad som är förbjudet i krig. Listan är inte juridiskt komplett men innehåller de vanligaste krigsförbrytelserna.

Det är förbjudet ...

att rikta anfall direkt mot civilbefolkningen eller civila mål, såsom sjukhus, som inte deltar i fientligheterna. Till exempel får man inte rikta ett anfall mot ett mål som skulle döda en soldat men samtidigt också hundra civila.
att rikta anfall mot militära mål om det förväntas förorsaka oavsiktliga förluster av människoliv inom civilbefolkningen, skador på civila och civil egendom som anses som överdrivna vid jämförelse med den militära fördel som kan förväntas.
att tortera eller behandla krigsfångar förnedrande.
att förstöra mål som är kritiska för överlevnaden av civilbefolkningen.
att använda sexuellt våld eller svält som vapen.
att använda av kemiska och biologiska vapen.
att använda vapen som orsakar överflödig skada eller onödigt lidande, samt vapen som inte kan urskilja civila från soldater.
att orsaka långvariga skador på den naturliga miljön.
att anfalla vårdare och de som förmedlar med humanitärt bistånd.
att förstöra farliga måltavlor, såsom dammar och kärnkraftverk så att följderna utgör ett hot mot civilbefolkningen.
att använda gifter.
att ta någon som gisslan.
att döda en kombatant som kapitulerar.
att använda barnsoldater.
att godtyckligt förstöra människors egendom och att uppsåtligt döda civilpersoner.

Källor: Röda Korset, Jani Leino, Finlex, Cornell Law School