Västländerna har reagerat på invasionen med hårda sanktioner, som hotar att slå bottnen ur den ryska ekonomin.
Natos och EU:s medlemsländer har gett vapenhjälp till Ukraina. De här vapnen lämpar sig både för reguljär krigföring och gerillakrigföring.
I Ryssland har myndigheterna skärpt kontrollen och flera av landets sista fria medier har tvingats lägga ned sin verksamhet.
De statsstyrda medierna för en hård propagandakampanj för att övertyga folket att den så kallade ”militära specialoperationen” förlöper enligt plan och att de ryska soldaterna är välkomna i Ukraina.
Trots det är en betydande del av ryssarna missnöjda. På söndagen greps över 4 000 människor som demonstrerade mot kriget i flera ryska städer.
Den stora fråga är hur den allt mer auktoritära ryska presidenten och hans närmaste krets kommer att reagera på bakslagen.
Här är fem möjliga scenarier för hur kriget kommer att fortsätta.
1. Snabb rysk seger
Trots bakslagen och de logistiska problemen har den ryska militären fortfarande tillgång till väldiga mängder resurser. Det är därför inte uteslutet att Ryssland får ordning på sin offensiv och lyckas tvinga Ukraina på knä under de närmaste veckorna.
Den ukrainska militären har hittills varit betydligt effektivare än många experter befarade inför kriget. Ukrainarnas höga stridsmoral jämnar också ut styrkeförhållandena, speciellt med tanke på att stridsmoralen verkar vara låg bland de ryska invasionsstyrkorna.
Trots det har Ryssland ett enormt övertag när det gäller tung utrustning – och därför är det möjligt att Ryssland förr eller senare lyckas slå ut det ukrainska försvaret.
Vad som skulle hända efter det är oklart. Ukrainas befolkning verkar vara enad i sitt motstånd mot Ryssland och en ockupation skulle bli dyr och ohållbar på lång sikt. En rysk marionettregering skulle knappast få det lättare att övertyga statsapparaten och folket till samarbete.
2. Utdraget krig
När Ryssland inledde sin invasion satte landet in mindre än hälften av de styrkor som man hade koncentrerat vid Ukrainas gränser. Planen var sannolikt att snabbt uppnå en rad strategiska mål och sedan skicka in resten av styrkorna för en andra och avgörande fas.
Men i takt med bakslagen i kriget har de ryska generalerna tvingats skicka in fler och fler enheter och nu verkar över 90 procent av styrkan vara inblandad i striderna i Ukraina.
Det betyder att det helt enkelt inte finns kvar några styrkor för en andra och avgörande fas.
Ryssland har naturligtvis möjlighet att mobilisera sin reserv – men då tvingas Putin medge att Ryssland befinner sig i krig. Det skulle gå direkt emot hans tidigare uttalanden om att operationen är begränsad och förlöper enligt planerna.
3. Kriget utvidgas
Då Ryssland har satt in merparten av sin styrka och av allt att döma har kört fast i flera områden är det möjligt att president Putin och hans närmaste krets väljer att trappa upp konflikten hellre än att erkänna förlust.
Den sannolikaste upptrappningen är att Ryssland övertalar eller tvingar Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko att skicka sin militär över gränsen.
Den belarusiska militären har hittills stannat utanför kriget. Enligt obekräftade uppgifter beror det i alla fall delvis på att det finns en överhängande risk för att en stor del av soldaterna och de lägre befälen skulle vägra eller till och med byta sida.
Men om behovet av förstärkningar ökar kan Lukasjenko tvingas ta risken trots det. Då skulle kriget snabbt utvecklas till en regional konflikt.
Ett ännu värre scenario är att Nato på ett sätt eller annat dras in i konflikten. Ryssland och USA har öppnat en så kallad het linje mellan sina militärer för att undvika att det sker på grund av misstag eller feltolkningar, men det säkerhetspolitiska läget i Europa är extremt spänt och därför är ett storkrig tyvärr inte helt uteslutet.
Det är också oklart vad Putin väljer att göra om det blir uppenbart att kriget i Ukraina är ett misslyckande och att Rysslands ekonomi inte klarar av de sanktioner som väst har infört.
Putins strategi har i åratal varit att eskalera för att försöka tvinga väst till nedtrappning. Men nu fungerar den metoden inte längre.
4. Putin väljer att backa
Om läget blir ohållbart för Ryssland är det möjligt att Putin och hans närmaste rådgivare väljer att backa hellre än att riskera sina maktpositioner.
Den stora frågan är hur det skulle kunna gå till utan att den ryska presidenten förlorar ansiktet och tvingas medge förlust.
Möjligheten har också hittills verkat liten eftersom Ryssland inte har visat några tecken på att backa från de krav som ställdes före invasionen. Västländerna och Ukraina är knappast heller villiga att gå med på en lösning som kan tolkas som att Ryssland har vunnit på att invadera sitt grannland.
En annan oklar fråga är exakt vad väst kräver av Ryssland för en eventuell sanktionslättnad. Om det inte finns någon klar väg ut ur sanktionerna finns det ingen egentlig orsak för Ryssland att backa – men samtidigt litar ingen i väst längre på Putins ord.
5. Palatskupp i Moskva
Om situationen blir ohållbar för Ryssland och Putin fortsättningsvis vägrar backa är det möjligt att det uppstår splittring inom toppskiktet i Kreml.
Auktoritära ledare och diktatorer är beroende av säkerhetsapparaten och ett tillräckligt folkligt stöd. Då det folkliga stödet avtar blir ledaren allt mer beroende av polis, säkerhetstjänst och militär.
Generalerna måste förbli nöjda för att avvärja risken för en kupp – men samtidigt ökar det i regel korruptionen och därför också missnöjet på gatan. Det ökar i sin tur ledarens beroendeförhållande till militären som behövs för att slå ned eventuella uppror.
En av förklaringarna till de ryska styrkornas svaghet i kriget är att generaler helt enkelt har stulit anslag som borde ha gått till att modernisera den ryska militären. Enligt obekräftade uppgifter har man köpt billiga kinesiska produkter i stället för dyr militär utrustning – resten av pengarna har sedan försvunnit.
Den här korruptionen är beroende av det nuvarande maktsystemet för att kunna fortsätta.
Om läget blir ohållbart kan därför en eller flera personer ur Putins inre krets välja att försöka offra presidenten för att rädda den egna maktpositionen (och tillgången till lukrativa kontrakt). En sådan kupp ser osannolik ut i dag, men kan inte uteslutas.
Vad en kupp skulle betyda är osäkert, men en sak är säker. Personerna i den inre kretsen är inga vänner av demokrati och har inte visat någon större respekt för mänskliga rättigheter under sina år i maktens rum.