Kriget i Ukraina påverkar ekonomin i hela Europa. Europeiska centralbanken presenterade på torsdagen sin lägesbedömning om den europeiska ekonomins tillstånd efter krigsutbrottet.
Finlands Bank brukar vanligen publicera en ekonomisk prognos i mars. På grund av kriget i Ukraina är det ekonomiska läget ändå så osäkert att banken på fredagen publicerade två olika scenarier.
I båda påverkas Finlands ekonomi av osäkerheten kring hur kriget utvecklas, flaskhalsar i den globala handeln, stigande priser och störningar i utbud.
I båda försämrar kriget också den ekonomiska tillväxten och ökar inflationen i Finland.
I det första scenariet utgår banken från att priserna på olja och råvaror stiger kraftigt i år, men att de vänder nedåt i enlighet med marknadens förväntningar.
Kriget och den ekonomiska krisen i Ryssland bromsar exporten i år, men efter det återhämtar den sig i takt med att företagen klarar av att ersätta de förlorade marknaderna i Ryssland med andra exportmarknader. På kort sikt väntas osäkerheten öka, vilket påverkar konsumtionen och investeringar negativt.
I det andra scenariet utgår banken från att kriget drar ut på tiden. Den ekonomiska krisen i Ryssland fördjupas och Finland anpassar sig långsamt.
Finland drabbas alltså av samma chocker som i scenario ett, men de är värre och mer långvariga. Till exempel priserna på råvaror beräknas stiga betydligt mera än i scenario ett. Dessutom antar man att Finland får svårare att få tag på viktiga råmaterial på grund av allt värre flaskhalsar i den globala handeln.
Två olika syner på framtiden
Ännu i december förutspådde Finlands bank att bruttonationalprodukten i år skulle växa med 2,6 procent.
I scenario ett minskar tillväxten till 2 procent i år men väntas i linje med decemberprognosen växa 1,6 procent nästa år.
I scenario två minskar tillväxten både i år och nästa år till 0,5 procent. Då räknar banken med att osäkerheten fortsätter, vilket gör att investeringarna minskar och att de finländska företagen endast delvis lyckas hitta nya marknader för de varor och tjänster de tidigare sålt till Ryssland.
I scenario två räknar Finlands Bank dessutom med betydande indirekta negativa effekter på Finland ifall en utdragen osäkerhet minskar efterfrågan i hela Europa.
I scenario ett ökar inflationen till 4 procent i år men faller ner till 2 procent nästa år. I det andra scenariot ökar inflationen i år till 5 procent och hålls vid ca 3 procent ännu nästa år.
Då är frågan vilket scenariot som är mera sannolikt. Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn är pessimistisk:
– Min egen bedömning är att vi står inför en långvarig och omfattande motsättning mellan västvärlden och Ryssland. Följden av Putins krig är att det har sänkt sig en ekonomisk järnridå i Europa. Det är sannolikt att den kommer att dela vår världsdel under hela den överskådliga framtiden.
Finlands ekonomi och Ryssland
Innan Ryssland anföll Ukraina växte Finlands ekonomi med god fart. Dessutom har det blivit klart att coronan påverkade Finland mindre än man väntade sig. Den slutliga nedgången under 2021 blev -2,3 procent. I fjol växte ekonomin med ungefär 3,5 procent.
Ännu i början av året förbättrades sysselsättningen med god fart. I januari var arbetslöshetsgraden nästan lika låg som före pandemin.
Redan i januari steg ändå inflationen i Finland till 4,5 procent, vilket är klart mera än Finlands Bank väntade sig i januari, men klart lägre än i euroområdet.
Men även om ekonomin som helhet hade återhämtat sig bra från pandemin var den offentliga ekonomin i ett allt svagare läge efter pandemin.
Finlands Banks prognoschef Meri Obstbaum påpekar att det också påverkar Finland nu när vi måste ta i tu med den nya krisen som förväntas försämra det ekonomiska läget i Finland under våren.
Finlands export till Ryssland
År 2021 var Ryssland Finlands femte största exportmarknad och stod för ungefär 5,5 procent av vår export. Mest har Finland exporterat olika typer av maskiner och apparater. I den gruppen har en tiondel av vår export gått till Ryssland.
Finland har också exporterat koppar och andra metaller, papper, kartong och kemiska produkter.
Tullen bedömer att ungefär 2 200 finländska bolag har exporterat varor till Ryssland. Av dem omfattas ungefär 500 av de ekonomiska restriktionerna.
– När det gäller vissa metaller har Ryssland producerat en betydande del av det globala utbudet. Det kan göra det svårt att ersätta dem med import från andra håll. Speciellt nu när den globala efterfrågan har ökat och priserna har stigit kraftigt, säger Meri Obstbaum.
Tullen uppskattar att 6,9 procent av vår tidigare export nu omfattas av restriktionerna.
– Krigets effekt på exporten är ändå sannolikt mycket mera omfattande. Också begränsningarna i betaltrafiken och rubelns värdeminskning försvårar handeln med Ryssland. Dessutom har många finländska bolag meddelat att de drar sig ur Ryssland för att undvika skador på sitt anseende eller på grund av den allmänna osäkerheten, säger Meri Obstbaum.
Rysslandsexportens totala andel av Finlands BNP beräknas ha varit ca 1,2 procent.
– Den bedömningen bygger på OECD:s uppskattning. Men den siffran visar förstås inte hela sanningen. Den slutliga skadan beror på om företagen kan hitta nya ersättande marknader för de finländska exportprodukterna. När det gäller importen beror krigets inverkan på Finlands ekonomi på hur bra och till vilket pris företagen kan ersätta de komponenter och produkter som de hittills har importerat från Ryssland med andra, säger Meri Obstbaum.
Finlands import från Ryssland
Vår import från Ryssland har hela tiden varit större än vår export. Sedan 2014 då Ryssland belades med de första restriktionerna efter att landet annekterat Krimhalvön har ungefär 10-14 procent av Finlands varuimport kommit från Ryssland.
Ryssland var innan det anföll Ukraina Finlands tredje viktigaste importland.
Främst har Finland importerat olja och andra energiprodukter, men Finlands beroende av rysk energi har minskat under de senaste decennierna.
– Ännu år 2010 importerade Finland ungefär 80 procent av vår olja och våra oljeprodukter från Ryssland. I fjol hade andelen sjunkit till 55 procent, säger Meri Obstbaum.
Före pandemin hämtade de ryska turisterna välkomna inkomster till vår turismindustri, men också de inkomsterna hade sjunkit med över hälften redan 2014.
– Då man tidigare hoppades på att turismen skulle återhämta sig kan man nu säga att det knappast sker när det gäller de ryska turisterna, säger Meri Obstbaum.
Även om Finlands utrikeshandel med Ryssland inte är värst betydande för landet som helhet kommer anpassningen i enskilda branscher och företag att vara svårare och ta tid.
Meri Obstbaum noterar att de företag som har haft verksamhet i Ryssland eller exporterat varor dit är stora arbetsgivare.
– Nu är nyckelfrågan hur finländska bolag lyckas hålla kvar och hitta nya marknader i ett läge där produktionskostnaderna har stigit avsevärt.
Så skadar sanktionerna Ryssland
Finlands Banks syn på det ekonomiska läget i Ryssland är mörk.
Forskningschef Iikka Korhonen påpekar att de nuvarande restriktionernas effekt förbättras att av den internationella koordineringen har varit av en helt annan klass under president Bidens presidentperiod än då Donald Trump styrde i Vita huset.
De välkoordinerade åtgärderna slår nu effektivt mot Rysslands ekonomi.
– Det är också av stor betydelse att Rysslands attack mot Ukraina har skapat en aldrig tidigare skådad press i Europa och Nordamerika som får företag att avbryta sitt samarbete med ryska motparter, eller åtminstone dra sig ur Ryssland. Det ökar restriktionernas effekt och påverkar Ryssland ännu mer än restriktionerna.
Europeiska centralbankens viktigaste restriktioner mot Ryssland är förbudet mot att utföra transaktioner med den ryska centralbanken. Det har fryst minst två tredjedelar av den ryska centralbankens valutareserver.
– De kan inte använda reserverna till att till exempel stödja rubelns värde, säger Iikka Korhonen.
För tillfället drabbar någon typ av restriktioner 80 procent av de ryska bankerna.
– Förbuden att exportera högteknologi, strategiska produkter och reservdelar till flygplan slår också hårt. Snart fungerar inte ens den inhemska flygtrafiken i Ryssland. USA:s förbud att exportera halvledarprodukter till Ryssland kommer effektivt att hindra exporten av många högteknologiska produkter som till exempel mobiltelefoner. Allt det här försämrar också den ryska försvarsindustrins verksamhet. En betydande del av dess komponenter och instrument kommer från utlandet, säger Iikka Korhonen, och fortsätter:
– De ryska åtgärderna, som kanske kan tolkas som motåtgärder eller så är de bara sätt med vilka Ryssland försöker spara utländsk valuta, är att den ryska centralbanken har förbjudit ryssar att köpa ryska värdepapper som ägs av utlänningar. Det betyder att inga utländska instanser som äger ryska värdepapper kan bli av med dem. De är låsta i Ryssland. Ingen vet hur länge.
– President Putin undertecknade den här veckan en ukas som tillåter sanktioner mot andra länder och olika typer av produkter. Vi vet ännu inte vad allt som kommer att ingå i den här listan.
Enligt Iikka Korhonen håller Ryssland på att glida in i sin allvarligaste ekonomiska kris sedan Sovjetunionens sönderfall.
– För tillfället har Ryssland en fryst finanskris. Börsen är stängd och banksektorn beroende av centralbankens finansiering. Krigets utbrott ledde genast till penningflykt. Under den första dagen lyfte de ryska bankernas kunder pengar till ett värde på 14 miljarder dollar. Rubeln rasade genast 30 procent då centralbanken inte kunde stödja kursen. Värdeminskningen har fortsatt. Från årets början har rubeln förlorat nästan hälften av sitt värde.
Centralbanken har svarat med att ålägga exportföretagen att hämta in 80 procent av sina vinster till Ryssland.
– Eftersom de flesta exportföretagen är statsföretag kommer det här sannolikt att fungera. Därför finns det en liten mängd utländsk valuta på den ryska marknaden.
– Centralbanken i Ryssland har förbjudit privatpersoner i Ryssland att växla valuta. På det här sättet lösgör sig ryssarna från den globala ekonomin, säger Iikka Korhonen.
ECB har slutat notera rubelns värde på grund av att valutaväxlingen till rubel har blivit så obetydlig.
Den allmänna osäkerheten och raserade köpkraften på den ryska marknaden har fått företag världen över att dra sig ur Ryssland.
De företag som har egendom i Ryssland kan inte sälja den. Alternativen är att vänta eller att överlåta sin egendom till någon privat eller statlig rysk aktör.
– Även om den ryska börsen har varit stängd i två veckor har ryska bolags aktier noterats på andra håll. På börsen i London hann Sberbanks och Gazproms aktier sjunka 95-98 procent innan handeln med dem avbröts. Det visar hur placerare för tillfället ser på de här företagen och utvecklingen i Ryssland i stort, säger Iikka Korhonen.
Ryssland planerar också att köpa tillbaka sina statsobligationer i rubel av investerare som finns i ett så kallat ”icke vänligt sinnat land”. Till de länderna hör alla EU-länder. Målet är att minimera utflödet av internationell valuta.
Iikka Korhonen säger att effekterna på den ryska realekonomin är betydande.
– Rysslands BNP kan i år minska med över 10 procent. Den ryska importen kommer att rasa betydligt mera. Kanske 50 procent. Finlands export till Sovjetunionen sjönk under åren 1989-1991 med 70 procent. Det visar lite hur stora förändringar vi nu kan råka ut för. Hushållens inkomster var redan i fjol mindre än 2013. Ryssland hade förlorat ett decennium. Nu kommer levnadsstandarden ytterligare att sjunka betydligt bland annat för att inflationen ökar.
– Den ryska konsumentmyndigheten publicerar veckovisa uppgifter om konsumentpriserna. Många olika produktgruppers priser steg med 10-15 procent under förra veckan. Det gäller till exempel elektronik och bilar. Många livsmedelspriser steg på en vecka med 5-7 procent. Priserna kommer säkert att fortsätta stiga när rubelns ras börjar synas i produktionskedjorna. Folks levnadsstandard sjunker nu mycket kraftigt.
– Restriktionerna påverkar redan klart Rysslands förmåga att producera ny militär kapacitet. Det syns i fabriker och produktionsanläggningar. Men Ryssland får fortfarande inkomster från sin försäljning av naturgas, säger Iikka Korhonen.