Har de ryska styrkorna tagit sig närmare Kiev?
Nej, det verkar inte som om de ryska styrkorna har lyckats ta sig avsevärt mycket närmare Kiev. I fredags rapporterades det att de styrkor som är närmast huvudstaden är ungefär 15 kilometer i från.
Satellitbilder visade hur den massiva pansarkolonn som länge stått stilla utanför Kiev började röra på sig igen, efter att ha delat upp sig.
Det pågår ingen blockad just nu och en sådan förväntas inte under den närmaste framtiden
Tjänsteman på Ukrainas utrikesministerium
Enligt en tjänsteman på Ukrainas utrikesministerium finns det ingen risk för en belägring inom den närmaste tiden.
‒ Det pågår ingen blockad just nu och en sådan förväntas inte under den närmaste framtiden, sa han.
Militärexperter har ifrågasatt om Ryssland har tillräckligt med styrkor koncentrerade för att kunna blockera hela miljonstaden Kiev.
De häftiga striderna har fortsatt i Kievs förorter under helgen. Det ledde bland annat till att den första internationella journalisten dödades i kriget.
Den 51-årige fotografen och videojournalisten Brent Renaud sköts i staden Irpin som är en förort till huvudstaden Kiev.
Till en början rapporterades det att Renaud var journalist på tidningen New York Times eftersom han bar mediehusets presskort. Det visade sig senare att presskortet var gammalt och att han inte arbetat för tidningen sedan år 2015. Han var alltså inte på uppdrag för tidningen.
En annan journalist och en ukrainsk man skadades också då de ryska styrkorna öppnade eld mot den bil trion färdades i.
Har det skett några förändringar?
Det har skett en del förändringar under helgen, eller nya utvecklingar.
Två ukrainska borgmästare har kidnappats och förts bort av ryska styrkor. I staden Melitopol har Ryssland tillsatt en ny borgmästare - den proryska Galina Daniljtjenko som av flera bedömare ses som en rysk marionett.
Ryssland trappade upp attackerna mot västra Ukraina och genomförde en attack mot en militärbas alldeles intill den polska gränsen under natten till söndag.
Tidigare har Ryssland främst angripit de södra, norra och östra delarna av landet.
Minst 35 människor uppges ha dödats i attacken mot militärbasen i Javoriv och 130 skadades.
Vår utsända i Ukraina, Daniel Olin, rapporterar att det inte fanns några utländska krigare bland de stupade och sårade i attacken mot det militära utbildningscentret i Javoriv i västra Ukraina.
Ryssland hävdar å sin sida att lufträden mot militärbasen dödade uppemot 180 utländska legosoldater, men uppgifterna har inte bekräftats.
Den internationella legionen meddelar att de finländare som ingår i styrkan är oskadda och i säkerhet. Hur många finländare som ingår i den internationella styrkan vill däremot legionen inte berätta.
Basen används vanligtvis för militära övningar av den ukrainska militären och landets partnerskapsländer i Nato, huvudsakligen som en del av Natos projekt Partnerskap för fred.
Vad är läget med evakueringarna?
Enligt Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj går evakueringarna framåt.
Zelenskyj säger att 125 000 människor har evakuerats från konfliktområden i Ukraina till säkrare platser.
Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshchuk säger för sin del att fler än 140 000 människor ha evakuerats.
Ett tåg som var på väg att plocka upp flyende invånare från utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina utsattes för rysk eldgivning på söndagen.
Konduktören dödades i attacken och en anställd skadades. I övrigt var tåget tomt.
Bland andra 100 barn väntade på att bli evakuerade med tåget på stationen i Lyman.
Hittills har fler än 2,5 miljoner människor från Ukraina flytt utomlands, många har dessutom tvingats lämna sina hem och ta sig till tryggare områden i landet.
Vad händer i Mariupol?
I den belägrade hamnstaden Mariupol är läget fortsättningsvis låst. Minst 2 187 invånare har dödats till följd av ryska attacker, enligt stadens myndigheter. Det är tusen fler än i onsdags.
Mariupols kring 400 000 invånare har varit belägrade i tolv dagar. Trots flera försök att upprätta humanitära korridorer har ingen hjälp nått staden.
De rutter som pekats ut som säkra för evakuering av civila har kontinuerligt utsatts för rysk artillerield.
Biståndsorganisationer varnar för att staden står inför en humanitär katastrof. Staden är fortfarande utan elektricitet, vatten, värme och mat.
Det har inte heller varit möjligt att leverera mat eller andra förnödenheter till staden på grund av de ryska attackerna.
Läkare utan gränser varnar för att en del av stadens invånare dör till följd av brist på vård. Det råder dessutom brist på mediciner.
Ukraina anklagar Ryssland för att ha blockerat en hjälptransport till staden och för att ha stulit saker från en annan. Trots försök både i går och i dag har den inte lyckats nå Mariupol.
Rör det på sig på diplomatisk front?
Det uppges de facto ske framsteg i förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland. I lördags sa Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att det skett en förändring i hur Ryssland närmar sig förhandlingarna.
Zelenskyj säger att Ryssland tidigare endast presenterade ultimatum.
Han välkomnade också Rysslands president Vladimir Putins uttalande om att Ryssland ser tecken på en positiv vändning i samtalen. Putin sa också att förhandlingarna pågår nästan alla dagar.
Jag tror att vi kan uppnå en del resultat inom några dagar
ukrainska förhandlaren Mychajlo Podoljak
Också på lägre nivå har det skett positiva framsteg.
‒ Vi kommer inte att överge principerna i våra positioner. Ryssland har nu förstått det. Ryssland har redan börjat diskutera konstruktivt, säger den ukrainska förhandlaren Mychajlo Podoljak.
‒ Jag tror att vi kan uppnå en del resultat inom några dagar, sa han.
Enligt den ryska nyhetsbyrån RIA uppger den ryska förhandlaren Leonid Slutskyj att det skett betydande framsteg under förhandlingarna.
‒ Min personliga förväntning är att framsteg kan fortsätta under de kommande dagarna och omvandlas till en gemensam position för båda delegationerna och dokument som kan undertecknas, säger han.
Ingen av delegationerna uppger ändå hur omfattande en eventuell överenskommelse skulle vara.
Hur har läget kommenterats i omvärlden?
Under söndagen kom påven Franciskus med sitt hittills starkaste uttalande i fråga om Rysslands krig i Ukraina.
– Jag ber er att i Guds namn få ett slut på den här massakern, sa påven under sin söndagsbön inför 25 000 människor.
Påven kallade också de ryska attackerna mot barnssjukhus och andra civila mål för barbariska och uppmanade att få ett slut på attackerna "innan städer omvandlats till gravgårdar".
Tre FN-organ krävde ett stopp på attackerna mot sjukhus i Ukraina i ett gemensamt uttalande.
Samvetslöst och grymt att attackera de mest sårbara; bebisar, barn, gravida och sjuka
Unicef, Världshälsoorganisationen och FN:s befolkningsfond, skriver att "de hemska attackerna dödar och åsamkar patienter och vårdpersonal allvarliga skador, förstör vårdens infrastruktur och tvingar tusentals att avstå från vård de behöver".
"Att attackera de mest sårbara; bebisar, barn, gravida och sådana som redan är sjuka – och vårdpersonal som måste äventyra sina egna liv för att rädda andras – är en samvetslös och grym handling", fortsätter uttalandet.
Sedan den ryska invasionen har åtminstone 12 människor dödats och 34 skadas under dylika omständigheter, enligt FN-organen. Dessutom uppges 24 vårdanstalter och fem ambulanser har skadats eller förstörts.
FN-organen uppger också att omkring 4 300 bebisar har fötts sedan invasionen och att 80 000 ukrainska kvinnor väntas föda barn inom de kommande tre månaderna.
Källor: Reuters, AFP, AP