Coronapandemin syntes i alla länders ekonomi. Men kriget i Ukraina drabbar åtminstone ännu inte USA och Kina på samma sätt som Europa.
Värst drabbade är givetvis Ukraina och Ryssland. Aktias chefsekonom Lasse Corin talar om en prognos där BNP i Ukraina sjunker med nästan 50 procent och i Ryssland med 10 procent.
- USA:s ekonomiska band till Ryssland är inte lika starka som många europeiska länders. Kina har mycket handel med Ryssland, men Rysslands andel av handeln är inte på en kritisk nivå.
Corin uttalade sig under invigningen av Aktias nya utrymmen i Vasa.
I USA och i Kina har man helt bra ekonomiska tillväxtprognoser. Det här utgör en styrka som stabiliserar det ekonomiska läget.
Ryssland exporterar olja, gas, metaller med mera. Sådant som inte går att ersätta över en natt.
- På energisidan är jag lite mer positiv. Det finns andra länder som producerar samma saker och det finns möjligheter att satsa på förnybart. Men vad gäller råvaror är läget mer utmanande, säger Corin.
Än Finland då?
Corin visar en prognos från oktober där man bedömde att Finlands ekonomi växer med 2,3 procent år 2022.
- Det är optimistiskt, men inte överoptimistiskt. När den ryska exporten faller bort har det givetvis en inverkan, men samtidigt växer den privata konsumtionen. Och den europeiska ekonomin växer fortfarande. Det finns förstås stora orosmoment, vi vet inte hur kriget fortsätter och vilka följderna blir. Men för tillfället ser det ut som att ekonomin kommer att växa i år och även nästa år, säger Corin.
Importen från Ryssland är viktigare för den finska ekonomin än exporten. 8,3 procent av importen kommer från Ryssland, och det är rätt långt råvaror det är frågan om.
- Det exporteras knappt något högteknologiskt från Ryssland. Deras ekonomi är beroende av västerländsk teknologi. De har enorma naturresurser men när det gäller att få upp dem ur marken så kretsar mycket kring västerländsk teknologi.
Finland importerar stora mängder olja från Ryssland men Corin menar att en stor del redan blivit ersatt.
- Neste meddelade tidigare att 80 procent av deras fossila råvaror kom från Ryssland och sen för några veckor sedan meddelade de att de inte längre köper något från Ryssland. Så det ändrade snabbt.
Exporten till Ryssland utgör 4,5 procent, med det är Ryssland Finlands sjunde största exportland.
- Vi talar fyra miljarder euro. Det är en betydande summa för Finlands ekonomi, men inte avgörande.
Bränslet stiger men kanske inte elen
Bränslepriserna kommer att forsätta stiga, bedömer Corin.
- Jag har svårt att se att det skulle bli acceptabelt att köpa rysk olja på en ganska lång tid.
Matpriserna kommer också att stiga, så även priset på gödsel.
Vad gäller elpriset tror Corin att toppen är bakom oss.
- Den var i slutet på förra året. Nu går vi mot sommaren och då minskar elkonsumtionen, plus att vi får mer kapacitet i och med Olkiluoto 3. Sen byggs det också massor med vindkraft här i landet.
Tror på kraftiga investeringar
Det som Corin ser som något positivt som kan komma ur hela den här sorgliga situationen är att det enligt hans bedömning kommer att investeras kraftigt i förnybar energi.
- Tidigare satsade man på grund av klimatorsaker, nu satsar man också på grund av säkerhetspolitiska orsaker.
Och här nämner han också Vasaområdet.
- Det finns säkert goda möjligheter här. Här finns internationella företag med kunskap.
Men vågar då utländska bolag satsa i Finland, med tanke på grannen i öst?
Enligt Lasse Corin finns det flera faktorer som tyder på att man nog vågar satsa.
- Till exempel har andelen utländska ägare i börslistade finska bolag egentligen inte ändrats. Jag tror att snacket om att det är riskfyllt på grund av vårt geografiska läge har varit lite överdrivet.