Yle Östnyland besökte Kungsvägens skola för att höra vad de som använder skolan tänker om strumpor versus skor.
– Jag tycker det är mycket bättre att ha skor på. Sockorna blir förstörda i trapporna när där finns halkskydd. Dessutom är det jättesmutsigt på golven då vissa ändå går med skor på, säger Ronja Nysten.
Kompisen Maria Wirén håller med. De går båda i nian och är medlemmar av elevkåren.
– Det var nog mycket trevligare då vi hade skor. Byggnaden är inte till för att gå strumpfota. Vi har betonggolv i klassrummen och det blir ganska kallt på vintern, säger Wirén.
Det finns mattor på golven i den nybyggda delen av skolan.
– Men eftersom vi inte har det i de andra delarna av huset så är det ganska opassande att gå utan skor, säger Wirén.
Vi står och talar i aulan intill huvudingången strax innan matrasten är slut. Matsalen ligger precis bredvid.
Nickby Hjärta blev en strumpskola i augusti 2021, innan dess gick åk 7–9 med skor på. Alla har fortfarande inte vant sig vid förändringen, och vicerektor Hanna Lönnfors måste säga åt några elever som inte verkar vilja ta av sig skorna då de kommer in.
– Det finns en del elever som har svårt att acceptera regeln. Om det finns en regel så bör man följa den och det är våra vuxnas uppgift att säga till, konstaterar Lönnfors.
Samtidigt poängterar hon att orsaken till att man vill ha tillbaks skorna inte är den att vissa inte följer reglerna.
– Det finns många praktiska problem. Eleverna har väldigt konstruktiva tankar om varför byggnaden inte lämpar sig för att gå med strumpor, det känns otryggt och det är inte planerat att 300 elever ska lämna sina skor i en och samma del av byggnaden och få plats där. Framförallt är golvet inte trevligt, säger Lönnfors.
Många argument
Det märks att eleverna har satt sig in i och diskuterat ämnet rätt mycket, och intervjun blir lång. Alla tre, både elever och lärare, har många synpunkter på varför det inte fungerar så som läget är nu.
Till exempel tar skohyllorna upp mycket utrymme, vilket är bort från bord och sittplatser där eleverna annars kunde göra grupparbeten eller bara spendera tid tillsammans. Har man köpt nya fina skor så kan det kännas otryggt att lämna dem i hyllan eftersom det finns risk för att någon tar dem, med flit eller av misstag.
Vi har gjort olika undersökningar med elevkåren. En stor majoritet av eleverna tycker inte om strumpskolan
Ronja Nysten
Eleverna har egna skåp men de räcker inte till åt alla och många är sönder. Att låsa in sina skor i skåpet av trä är kanske inte det bästa om det är slaskigt och vått ute, då är det snabbt det i skåpet också.
Det finns skohyllor vid flera ingångar, men det är meningen att de allra flesta ska lämna sina skor på hyllorna vid en och samma ingång. Det betyder att många elever samlas där varje morgon innan de hunnit ta på sig sina munskydd, vilket Nysten påpekar inte är optimalt med tanke på coronaviruset.
Lönnfors påpekar att det tar tid för eleverna att hämta sina skor om de haft lektion i ett klassrum långt ifrån skoställningarna. Det sänker tröskeln för att gå ut på rasterna.
Vid ett brandlarm borde alla gå ut så snabbt som möjligt i det de har på sig, då får man stå på gården i strumpfötterna.
Att gå strumpfota är kutym i de flesta skolor med barn i åk 1–6. Nysten och Wirén tror en orsak till att de måste gå strumpfota är att lågstadiebarnen äter i samma matsal. Annars rör de sig inte i samma delar av skolkomplexet som åk 7–9.
Nysten påpekar att det kan finnas mat på golvet eller glassplitter från något glas som fallit, och då skulle hon hellre se att man har skor på. Lite samma gäller i toaletterna, det är inte kul att stiga i vattenpölar som stänkt på golvet då någon tvättat händerna. Vandalism förekommer och ibland kan det finnas annat än bara vatten på toagolvet. Dessutom händer det att folk breder ut snus i trapporna.
Enligt Wirén har stämningen i skolan blivit sämre.
– Det har blivit ganska svårt med skolandan. Det att vi blev strumpskola och att det finns två olika åsikter om det har skapat ännu mer problem och det har blivit svårare att komma samman om andra åsikter också, säger Wirén.
Nysten påpekar att det att lärarna måste tjata på eleverna om att inte ha skor på sig försämrar relationen mellan elever och lärare.
Majoriteten verkar ogilla strumpskolan
Enligt Nysten är det ganska många i skolan som tänker på samma sätt, att skor skulle vara bättre.
– Vi har gjort olika undersökningar med elevkåren. En stor majoritet av eleverna tycker inte om strumpskolan, säger hon.
Enligt Hanna Lönnfors är strumpskolan något lärarna också funderat mycket på.
– Vi måste ju följa regeln så länge den finns, men det är nog många av oss som ifrågasätter om den är befogad. För elevernas välmående och annat så upplever vi att det finns många orsaker till varför man inte skulle stå fast vid den här regeln, säger Lönnfors.
Hon påpekar också att skolan är välanvänd om kvällarna, till exempel har kommunfullmäktige sina möten här. Enligt Lönnfors är det ett sådant utrymme att det inte kommer naturligt för utomstående att ta av sig skorna, även om det finns en lapp om det på dörren. För att en strumpskola ska fungera måste alla användare gå strumpfota eller med inneskor.
Nysten tror hela grejen med att gå strumpfota skulle ha tagits bättre emot om eleverna skulle ha fått vara med i processen.
– Det är sorgligt att vi inte fick vara med och utveckla det eller ge någon slags åsikt om det, säger hon.
– Verkställandet var inte det bästa. Det frågades inget av eleverna, utan då vi kom till skolan på hösten fick vi bara höra att vi inte längre har skor på inomhus, säger Wirén.
– I dagens samhälle poängterar man elevdelaktighet, och dessutom finns lärarna också. Man tänker sig att användarna ska höras och vara med. Jag tänker som eleverna att både elevkårerna och ungdomsfullmäktige ska vara med när det gäller skolvardag, säger Lönnfors.
Eleverna skeptiska till kommunens förbättringsförslag
Många av sakerna som Nysten, Wirén och Lönnfors tar upp är sådana som tas upp också i motionen som 24 fullmäktigeledamöter lämnade in i november 2021. De vill ha tillbaks skorna och anser att strumpskoleprincipen borde ha beaktats redan i byggskedet till exempel genom att välja mjukare och varmare golvmaterial. I motionen berättas också att Hem och skola-föreningen vid Kungsvägens skola har kontaktats av föräldrar som motsätter sig strumpskolan.
I kommunens svar på fullmäktigemotionen konstaterar man att alla grundskolor i Sibbo är strumpskolor. Skolorna har ändrats till eller planerats som strumpskolor eftersom det förbättrar inneluften, minskar på möblernas och skolhusets slitage, underlättar städningen och dessutom förbättrar elevernas fothälsa.
Det finns yllesockor vid ingångarna som eleverna kan låna, och plastskydd att ta på sig om man snabbt måste ut men de egna skorna finns vid någon annan dörr. Byggnaden planerades ursprungligen till att delvis vara en strumpskola.
Kommunen påpekar i sitt svar att ”det är värt att notera att även Sipoonlahden koulu har betonggolv utan golvvärme, liksom i Nickby Hjärta, och ändå upplevs strumpskola som en fungerande verksamhetsmodell. ”Man anser att problem med snatteri och brytandet av ordningsregler måste lösas på annat sätt än genom att ta på sig skorna.
Kommunen ger i sitt svar också en lista på åtgärdsförslag, som att skaffa fler skoställningar, fler elevskåp med lås och att öka övervakningen samt engagera eleverna i hur snatteri kan åtgärdas.
– Det skulle ju nog kosta en hel del eftersom det då är ganska mycket som borde ändras på. Det känns som att det finns andra grejer i skolan som man skulle kunna satsa på än att få det så att vi kan gå med strumpor på, säger Wirén.
Inneskor är ett alternativ till strumpor, men eleverna är lite skeptiska.
– Det finns sådana som har inneskor men där läraren misstar dem för uteskor. Dessutom kan man inte förvänta sig att alla ska ha råd med inneskor, säger Nysten.
Wirén tyckte det fungerade bra förut, då man var strumpfota bara i klassrummen.
– När vi började på sjuan hade vi så att vi alltid lämnade skorna utanför klassrummet. Det var ganska mycket tryggare, man kunde sätta dem på insidan av klassrummet om man var rädd om dem, säger Wirén.
Svenska utbildningssektionen behandlade motionen och kommunens svar i tisdags (15.3) och beslöt då remittera ärendet. Sektionen vill bland annat veta vad det skulle kosta att göra de föreslagna förbättringarna, och att en tidsplan görs upp. Sektionen vill ha en redogörelse av enkätsvaren, både av elevkårens enkät samt en ny mera täckande enkät som görs via Wilma.