I och med att Ryssland är en viktig producent av en stor mängd olika råmaterial, både när det gäller energi och mineral har Rysslands bortfall en märkbar betydelse. I värsta fall försvinner kanske tio procent av den globala produktionen från världsmarknaden.
Riikka Aaltonen som är gruvöverinspektör på Arbets- och näringsministeriet säger ändå att det inte finns någon viktig mineral där alla fyndigheter i världen skulle finnas i Ryssland.
– I ett längre perspektiv kan säkert andra producenter höja sin produktion, men man kan inte öka gruvbrytning över en natt. Man måste planera det, men det är klart att produktionen kan ökas. Det brukar de flesta gruvor göra på längre sikt.
– Vi kommer ändå att få en period då vi har brist på dessa råvaror.
Hon påpekar att helheten också påverkas av att energiomställningen och andra klimatfrågor kommer att kräva stora mängder av vissa mineraler.
– Det kommer till exempel att kräva enorma mängder batterimineraler att elektrifiera trafiken. Nu när vi vill lämna vårt beroende av fossila bränslen bakom oss ökar behovet av elektrifiering och batterier ännu mera.
Nickel
En metall där krigets effekter syntes klart på världsmarknaden är nickel. Londonbörsen för nickel avbröt all handel efter att priset på en eftermiddag och efterföljande förmiddag hade tredubblats. Som mest steg priset över 100 000 dollar för ett ton nickel. Ännu i början av året var priset 20 000 dollar.
Riikka Aaltonen påpekar att detta kaos gäller det så kallade spotpriset. Det som gäller om plötsligt vill köpa nickel på den fria marknaden.
En stor del av all nickel och andra metaller köps med längre kontrakt.
– I ett sådant här skede är alltid de som har långa kontrakt i en säkrare situation. Då är man inte så beroende av den allmänna marknaden.
Om man har långa leveranskontrakt med gruvor vet man att de kommer att producera den mängd man behöver.
– Men nu har väl en del säkrat sina leveranser från Ryssland och de har drabbats av en totalt oväntad händelse. Man borde komma ihåg att inte lägga alla ägg i samma korg.
Också i Finland har vi nickel i berggrunden. Den omskrivna stora gruvan Terrafame i Talvivaara producerar nickel. Kevitsagruvan i norr har också signalerat att den kan börja bryta nickel om priset hålls på hög nivå.
Traditionellt har man använt nickel till rostfritt stål.
– I och med att nickel också är en batterimineral som behövs för att elektrifiera samhället har efterfrågan ökat kraftigt. Det är alltid utmanande när något material får en helt ny tillämpning, säger Riikka Aaltonen.
För alla batterier som kommer att behövas i elbilar är tillgången på mineraler en flaskhals. Men just när det gäller nickel handlar det ändå om en metall som har brutits under en lång tid.
– Det är sant att vi har fått nya tillämpningar, men det finns nickel i världen. Speciellt om priset håller sig på en hög nivå kommer det naturligtvis att finnas gruvor som försöker öka sin produktion för att täcka behovet på längre sikt.
– Att öka produktionen i andra gruvor tar ändå sin tid, säger Riikka Aaltonen.
Ryssland har stora litiumfyndigheter
En annan metall som är viktig för batterier är litium. Ryssland har stora litiumfyndigheter som nu blir utanför världsmarknaden.
Riikka Aaltonen tror ändå inte att vi behöver oroa oss för till exempel kännbara prishöjningar på elbilar.
– När det gäller litium har vi också stora producenter till exempel i Chile och Australien. Vi har också fyndigheter inom Europa. EU har ju ett intresse av att öka brytningen i EU just för att ha tillgång till säkra litiumkällor.
– I flera år har tanken varit att sprida ut uppköpen på flera leverantörer just för att vi inte ska vara så sårbara. Läget är alltid säkrare om användaren är nära produktionen. Också om den ryska produktionen av litium sannolikt kan kompenseras med litium från andra länder, kommer det att ta tid.
Inte ens om det drar ut på tiden tror Riikka Aaltonen att elbilarnas pris stiger i höjden.
– När priset på något råmaterial stiger alltför mycket försöker man hitta andra lösningar. Ofta ersätter man det med något annat. Det finns ju många olika typer av batterier. Nya utvecklas hela tiden. De har lite olika egenskaper. Vi har ju länge försökt minska vårt beroende av de kritiska råmaterialen i batterier i och med att vi vet att de är bristvaror.
Förutom att litium är viktigt för åtminstone dagens batterier används det också inom sjukvården.
Palladium behövs för bilars katalysatorer
Hela 40 procent av väldens tillgångar på palladium finns i Ryssland. Mest används palladium i bilars katalysatorer.
– Nu återstår det att se hur stor effekten blir, men behovet av palladium kommer sannolikt att minska i takt med att vi går över till elbilar.
Samtidigt är palladium också ett strategiskt mineral för till exempel flygplansindustrin.
– Det är klart att det finns ett intresse inom sådana sektorer. De måste nu hitta palladium som produceras på andra håll, säger Riikka Aaltonen.
Kobolten kan också ersättas
Kobolt är en viktig metall i många typer av elektronik. Många har oroat sig över att Rysslands koboltproduktion skall bli svår att ersätta. Riikka Aaltonen är inte lika orolig.
– När det gäller kobolt är det inte Ryssland utan Kongo som är den centrala producenten i världen. Vi har också kobolt i den finska berggrunden. Det finns också på andra håll. Nu måste vi täcka den brist som uppstår när det ryska kobolten försvinner från många andra håll i världen.
– En sak som vi såklart måste se till är att produktionen i Kongo blir hållbar. Men det är ju viktigt oberoende av om Ryssland exporterar kobolt eller inte.
Kriget i Ukraina stärker Kinas position
Europa har redan för flera år sedan insett sitt beroende av råvaror från andra håll i världen. I många fall är vi beroende av Kina. Riikka Aaltonen säger att vi är sårbara i sådana fall. Ett enda land kan i hög grad styra priserna på olika råvaror.
– Kina är inte så ofta det enda landet som kan producera viktiga metaller, men många gånger är Kina det landet som har kunskap att förädla dem. Det är precis lika viktigt. Vi gör ju ingenting med malm om vi inte kan utvinna de värdefulla ämnena.
– Samtidigt har västvärlden mycket aktivt flyttat över all den här verksamheten till Kina. Nu har vi upptäckt att vi inte har den kunskap som krävs längre på många områden. Den bästa kunskapen i processteknik finns i Asien. Det gäller speciellt sällsynta jordartsmetaller som är svåra att anrika och används i små mängder.
Därför vill EU diversifiera genom att importera metaller från många olika håll. Dessutom vill EU öka produktionen inom sina egna gränser.
Tidigare fanns det många gruvor i Europa, men de har avvecklats på många håll.
– Dessutom har man märkt att vi inte ens vet vilka möjligheter vi skulle ha för gruvdrift i Europa idag. Nu vill man kartlägga vilka fyndigheter som finns. Nästa steg är att utreda om de kan utvinnas på ett sätt inte orsakar för stor skada på miljön, säger Riikka Aaltonen.
Ett tag trodde man att det inte finns malm kvar i EU.
– Nu har man förstått att det snarare handlar om att man inte har information. Ofta är gamla gruvor ganska lovande. Tekniken har gått framåt sedan gruvdriften i tiden avslutades. Man kan ta tillvara metaller från lägre halter i malmen än tidigare.
Riikka Aaltonen säger också att svenska och norska regeringen har konstaterat de måste ta ansvar och producera råmaterial för ett skifte till en grönare ekonomi.
EU söker samarbetsparter
EU har också skapat partnerskap med viktiga råvaruländer. Vår första partner var Canada.
– Tyvärr var den andra Ukraina. Ukraina har potential att utvinna många olika mineraler ur sin berggrund. Därför har också Ukraina själv varit intresserat av att utveckla sin gruvdrift. Men nu återstår det att se när landet kan försöka börja utnyttja sina resurser och få landet på fötter igen. Där kan råvarorna snarare börja flöda åt andra hållet när återuppbyggnaden av landet kan börja, säger Riikka Aaltonen.
Hon betonar vikten av att EU försöka skapa partnerskap som gör att båda parter ha ett intresse att se till att flödet fungerar som det ska.
– Enskilda företag har också fått upp ögonen för att granska varifrån de får sina råvaror och hur stora lager de håller. På EU-nivå har man även börjat diskutera om man ska ha säkerhetslager av vissa kritiska material.
Finns det ökad press att grunda nya gruvor i Finland?
Riikka Aaltonen tycker inte det finns en direkt press på Finland att grunda nya gruvor för att förbättra EU:s råvaruförsörjning.
– Men om priserna på mineraler stiger finns det ju bättre ekonomiska förutsättningar att kanske starta nya gruvor.
Hon påpekar att EU fortfarande reglerar vilka miljöfrågor som sätter gränser för verksamheten.
– Om inte en planerad produktion klarar dessa gränser blir det ingen gruva.
– Jag kan tänka mig att malmletningen ökar överallt i Europa, men sedan får man ta ställning till var man ska bryta, vad man ska bryta och på vilket sätt.
– Först måste vi ändå veta om vi har förutsättningar för gruvor, och på vilka områden vi saknar möjligheter till egna gruvor. Det är också viktig kunskap.
Återvinn mobilen
För den vanliga konsumenten kommer mineralbristen främst att synas som högre priser på till exempel elektronik.
Riikka Aaltonen lyfter ändå fram att många nu har en möjlighet att minska materialbristen i världen.
– Man ska inte samla elektriskt skrot som gamla mobiler hemma. Man ska lämna dem till återvinning så att vi kan återvinna de kritiska råmaterial som finns i elprylarna. Det finns mycket potentiell råvara hemma hos var och en av oss.
– Jag har också två mobiler som bara ligger i lådan. Det har inte blivit av att lämna dem till återvinning. Men om vi alla skulle ta oss i kragen skulle vi få en hel del värdefulla metaller till industrin. Återvinningens betydelse varierar lite beroende på material, men vi blir hela tiden bättre på att ta tillvara också mindre mängder av de värdefulla ämnena.
– Också jag kommer nu att föra mina två mobiler till återvinningen. Jag skäms faktiskt lite för att de bara ligger i min låda.