Hittills har över 11 000 ukrainare som flytt kriget sökt internationellt skydd i Finland. Antalet ökar hela tiden.
– Vi räknar med att 40 000–80 000 ukrainska flyktingar kommer till Finland under det här året, säger Sanna Sutter, migrationschef vid Inrikesministeriet.
Hon tillägger att ministeriet också är förberett på att siffrorna kan vara betydligt högre.
– Det går att justera vår migrationsservice om det kommer fler. Vi måste kunna öka kapaciteten.
Över 3,6 miljoner ukrainare har redan flytt hemlandet. Andelen nya flyktingar beror på hur kriget utvecklas i Ukraina.
Migrationsverket förbereder sig på att ersätta kommunerna för boendekostnaderna för de ukrainare som tillfälligt söker skydd.
Finländarnas vilja att hjälpa de ukrainska flyktingarna har varit stor. Tre av fyra av de ukrainare som anlänt inkvarteras privat.
För tillfället finns det drygt 6 000 platser på förläggningar i Finland, men det ordnas hela tiden fler. Tio nya förläggningar har redan inrättats för de ukrainska flyktingarna.
Rätt att arbeta och gå i skola
Arbets- och näringsministeriets migrationschef Sonja Hämäläinen säger att de ukrainare som fått tillfälligt skydd genast har rätt att arbeta och få integrationsfrämjande service.
– Vi har för tillfället stor brist på arbetskraft och det finns arbetsplatser som de ukrainare som får tillfälligt skydd kan söka. Många av de som kommer är unga, språkkuniga och kunniga inom till exempel ICT- och byggnadsbranschen.
EU-länderna har beslutat att ukrainare har rätt till tillfälligt skydd inom medlemsländerna. Uppehållstillståndet gäller fram till mars 2023.
De som får tillfälligt skydd har rätt till mottagningspenning, boende samt social- och hälsovårdsservice i Finland.
Elina Immonen, biträdande chef vid Migrationsverket, uppmanar finländare som erbjuder privat inkvartering för de ukrainska flyktingarna att registrera det hos myndigheterna.
– Det innebär att de får sjukvård precis som finländarna får i sina hemkommuner och betalar då högst klientavgiften.
De ukrainare som inte ansökt om tillfälligt skydd kan få vård för akuta sjukdomar men måste då betala själva.
Sanna Sutter säger att en utmaning är att många av de ukrainare som kommer inte alls träffar myndigheterna när de anländer. Det finns en risk att de ukrainare som inte registreras blir offer för till exempel människohandel eller blir sexuellt utnyttjade.
Migrationsverket har enligt Sutter jobbat med att försöka få ut information vid Helsingfors hamn och flygplatsen om att det lönar sig att registrera sig för att myndigheterna bättre ska kunna följa med läget om det uppstår problem.
Enligt Eeva-Riita Pirhonen, överdirektör på Undervisnings- och kulturministeriet, har de barn som kommer från Ukraina rätt att gå i skola.
– De har rätt till det, men det är inget tvång.
Omkring 40 procent av de som kommit är enligt Eeva-Riita Pirhonen minderåriga, vilket sätter press på den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken.
– När det gäller småbarnspedagogiken måste kommunerna ordna en plats om vårdnadshavaren studerar eller jobbar, och om det stöder barnets välmående. Vi hyser särskild oro för de ensamkommande barnen.