I februari 2022 inledde Ryssland sin militära offensiv mot Ukraina. Internationella atomenergiorganet (IAEA) följer noga med det som sker vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna.
Genast efter invasionen fungerade elnätet i Ukraina i ett så kallat "öläge" vilket innebär att det inte var anslutet till nät i grannländer förrän den 16 mars. Elnäten i Ukraina och Moldavien synkroniserades sedan framgångsrikt med det kontinentaleuropeiska nätet.
Ryska styrkor tog över kontrollen i Tjernobyl och Zaporizjzja
Den 24 februari meddelade Ukraina att ryska styrkor hade tagit kontroll över anläggningarna vid kärnkraftverket i Tjernobyl.
Tidigt den 4 mars blev anläggningen Zaporizjzja i sydöstra Ukraina det första civila kärnkraftverket i drift som utsattes för en väpnad attack. En projektil träffade en byggnad, och ryska styrkor tog kontroll över anläggningen med dess sex reaktorer – det största kärnkraftverket i Europa.
Reaktorerna uppges inte ha skadats av attacken. Inte heller något utsläpp av radioaktivt material noterades.
Stuk: De ukrainska kärnkraftverken liknar till sin konstruktion de vattenkylda anläggningarna vid Lovisa kärnkraftverk
De ukrainska kärnkraftverken liknar till sin konstruktion de vattenkylda anläggningarna vid Lovisa kärnkraftverk, uppger Strålsäkerhetscentralen i Finland (Stuk).
En likadan olycka som den i Tjernobyl 1986 sägs inte vara möjlig, eftersom det användes grafit som moderator i reaktorerna i Tjernobyl. I och med att grafiten brann steg radioaktiva ämnen högt upp i luften och spreds med luftströmmarna över ett mycket stort område.
Enligt Stuk är kärnkraftverk i allmänhet tämligen starka konstruktioner, och säkerhetssystemen fungerar även om en del av kraftverket skulle skadas.
Kärnkraftverk för civilt bruk är dock inte utformade för att klara av militära attacker.
Skulle en kärnkraftsanläggning kunna stå emot en missilträff?
– Våra anläggningar är byggda så att de ska kunna motstå ett flygplan som kraschar mot dem. Men en flygplanskrasch och en direktträff av missiler av olika kaliber är absolut inte samma sak. Den maximala påverkan som kraftverket konstruerats för att motstå är ett plan som faller på taket. Inga studier har gjorts över vad som skulle ske om flera missiler träffar en kärnkraftsanläggning.
Det här säger Pavlo Pavlyshyn, chef för kärnkraftverket i Rivne. Han har arbetat för Ukrainas atomkraftsindustri sedan 1992. Han har uttalat sig för France 24.
Lokal fara om lager för radioaktivt avfall skadas
Radioaktivt avfall som kommer från andra ställen än kärnkraftverk förvaras på olika håll i Ukraina. Sådana anläggningar innehåller vanligtvis förbrukade radioaktiva källor och annat lågaktivt avfall från sjukhus och industri.
Om lagren skadas kan strålning orsaka lokal fara.
De ukrainska myndigheterna har informerat om robotattacker i områden med lager för radioaktivt avfall i Kiev och Charkiv. Enligt myndigheterna har attackerna dock inte skadat lagren så att strålningsläget i området skulle ha förändrats.
Skador på forskningsinstitut också en risk
I Ukraina finns det radioaktiva ämnen också på forskningsinstitut. Enligt den ukrainska kärnsäkerhetsmyndigheten (SNRIU) skadades en forskningsanläggning i Charkiv i bombningar den 6 mars.
Forskningsinstitutets utrustning används bland annat för tillverkning av radioaktiva läkemedel. Enligt SNRIU äventyrades inte strålsäkerheten av attacken.
Oro över den hårda pressen på personalen vid kraftverken
IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi har upprepade gånger uttryckt sin djupa oro över den svåra situationen för personalen vid de ukrainska kärnkraftsanläggningar som den ryska militären har intagit.
Grossi har betonat att personalens förmåga att utföra sitt viktiga arbete utan onödig press är oumbärligt för kärnsäkerheten.
Kärnkraftschefen Pavlo Pavlyshyn konstaterar för sin del att det är begripligt att de ukrainska anställda fortsätter att arbeta i Tjernobyl och Zaporizjzja under rysk kontroll.
– Det här är våra kraftverk, det här är vårt territorium, och det här är vårt land. De går till jobbet och överger inte sina tjänster. Och de genererar el åt vårt land. De gör detta i dag under pistolhot och under stor psykologisk press.
Aktivitet vid Tjernobyl förorsakade förhöjda strålningsnivåer
En av de fyra reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl förstördes i en olycka 1986, och det har byggts en skyddskupol över den olycksdrabbade reaktorn.
De övriga tre reaktorerna har stängts av för gott och bränslet har avlägsnats från dem.
I Tjernobylområdet finns nu lager för använt kärnbränsle och annat kärnavfall. Det använda kärnbränslet är fortfarande mycket radioaktivt.
Ryska trupper tog över kontrollen av kärnkraftverket i Tjernobyl den 24 februari. På grund av krigshandlingarna har mängden fordon och människor som rör sig i området ökat och det har lett till att radioaktiva ämnen hamnat i luften. De förhöjda strålningsnivåerna har varit lokala och har nu sjunkit till normal nivå i området.
På frågan om varför Ryssland tog över det nedlagda kraftverket i Tjernobyl svarar kärnkraftschefen Pavlo Pavlyshyn att Tjernobyl ligger nära den belarusiska gränsen och att där bor mycket få människor.
Området är därför ett användbart brohuvud för att samla styrkor och materiel. Vidare konstaterar han att det samtidigt handlar om ett slags utpressning i och med de mängder av radioaktivt material som finns i området.
Ukrainsk minister "har mardrömmar"
Ukrainas energiminister German Galushchenko säger i en intervju för Corriere della Sera att inga radioaktiva läckor har upptäckts efter de ryska attackerna vid kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzjia men att mardrömmar om en kärnkraftskatastrof håller honom vaken om nätterna.
Galushchenko, som också är tjänsteman i det statliga företag som förvaltar landets fyra kärnkraftverk, säger också att "lyckligtvis är båda anläggningarna (i Tjernobyl och Zaporizjzja) fortfarande i händerna på våra tekniker". Han beskriver de ryska beskjutningarna som "kriminella och totalt oansvariga".
- På grund av det osäkra och ständigt förändrade läget i Ukraina är det svårt att på regelbunden basis få tillförlitlig och detaljerad information om landets kärnkraftsanläggningar. Källor: AP, World Nuclear Association, IAEA, NEA, France 24