President Sauli Niinistö har hört till dem som krävt endera en rådgivande folkomröstning eller någon slags officiell opinionsmätning om Nato – en tanke som fått allt mer kritik. I en intervju för Svenska Yle säger han nu att de opinionsmätningar som redan gjorts räcker.
– Nato behöver informationen att folket nu stöder ett medlemskap. Det har vi redan tror jag.
Niinistö säger att han fram till slutet av förra året tänkte att det behövdes en folkomröstning för att man skulle kunna garantera en två tredjedelars majoritet i riksdagen. En medlemskapsansökan skulle möjligen kräva kvalificerad majoritet i riksdagen.
Niinistö drar paralleller till folkomröstningen innan Finlands EU-medlemskap.
Enligt Niinistö är det inte säkert att Finlands EU-medlemskap hade godkänts i riksdagen med kvalificerad majoritet utan en folkomröstning.
– Nu är kanske situationen annorlunda om partierna klart säger att det finns kvalificerad majoritet.
Ni har ändå talat för en opinionsmätning som kunde ersätta en rådgivande folkomröstning.
– Nej, man har inte förstått rätt då jag talar om legitimiteten. Det jag menade är att också de som har en avvikande opinion måste erkänna att opinionerna är legitima. Nu har jag inte sett någon säga att de här opinionsmätningarna som redan gjorts inte skulle berätta hur saken faktiskt är.
– Och om man accepterar allt det blir opinionen legitim.
Enligt Niinistö är det viktigt att också minoriteten erkänner majoritetens åsikt.
Vill att Finland och Sverige fattar samma beslut om Nato
Enligt Niinistö vore det viktigt att Sverige och Finland fattar samma beslut i Natofrågan. I Sverige har statsministerpartiet Socialdemokraterna inte hittills offentligt velat omvärdera sin negativa inställning till ett natomedlemskap.
– Jag tror att det är viktigt att vi försöker nå samma åsikt. Det är väldigt viktigt och vi försöker hela tiden diskutera med den svenska regeringen och politiker.
Tycker ni att det verkar som om Finland och Sverige nu har en gemensam vilja?
– Vi har hört lite olika kommentarer men låt oss se.
Förhandlar ni med den svenska statsledningen eller håller ni bara varandra uppdaterade?
– Jag har diskuterat med statsminister Magdalena Andersson flera gånger och fortsätter den här veckan.
Kan Finland gå med i Nato utan Sverige?
– Jag säger bara att det vore viktigt att vi hittar en gemensam linje. Finland och Sverige har haft samma åsikter under kanske ett århundrade och jag tror också att det nordiska samarbetet fungerar bäst om vi har samma ställning.
När Niinistö besökte USA:s president Joe Biden i början av mars ringde de två presidenterna under sitt möte upp Magdalena Andersson. Enligt Niinistö ser man nu internationellt Finland och Sverige som en enhet i säkerhetspolitiken.
Finns det löften om säkerhetsgarantier eller annat samarbete som förutsätter att Finland och Sverige går samma väg?
– Inte bara i Washington, men också annars, hör man lätt att Finland och Sverige ligger på bordet på samma gång. Det känns som om man lätt utomlands kombinerar Finland och Sverige.
När man hört er i de senaste intervjuerna får man intrycket att ni lyfter fram många fördelar med ett Natomedlemskap men inte lika många nackdelar. Tolkar jag er rätt?
– Jag försöker bara vara mycket öppen med vad jag tänker. Nato har sina fördelar, men alla möjligheter som Finland nu står inför innehåller också risker, också Nato.
Hurudana långsiktiga följder skulle ett Natomedlemskap få för Finland om man ser bort om medlemsprocessen. Vi får en gräns som kan bli en del av en ny järnridå i Europa – hur kommer det att påverka livet här?
– På lång sikt ökar säkerheten. Målet måste vara att vi här i Finland känner att vi kan leva i säkerhet. Ett annat element är också att man utomlands tycker att Finland är en stabil och säker demokrati. På sikt ger Nato positivt svar för bägge sidor.
En ung tittare som följer med våra nyheter för barn, Watt Nytt, undrar vad ni skulle säga till Putin om ni träffar honom?
– Sist jag diskuterade i telefon med honom sade jag bara att du bombarderar människor där, civila människor som inte har något med politiken eller krisen i övrigt att göra. De är objekt, varför det?
Hur har Putin förändrats under de tio år ni har varit president?
– Det är svårt att säga, han har klart frustrationer och de har kanske tilltagit i hans tänkande hela tiden. Och jo, det finns ilska och någon slags känsla att Ryssland inte har behandlats på det sätt som han hade önskat.
Hur har ilskan kommit fram i era samtal?
– Det är vanligt att han berättar sin egen story om vad som händer. Han säger ofta att man har bedragit Ryssland, och den här känslan ser ut att ha vuxit hela tiden.
Har Putin framfört några direkta hot mot Finland i era samtal?
– Aldrig, förutom kanske 2016 i Gullranda då man frågade honom om ett möjligt finskt Natomedlemskap. Då sade han att nu ser vi en vän då vi tittar över gränsen, men om Finland blir medlem är det en fiende. Så är det hot eller bara hans opinion?
Finland och Ryssland har haft täta kontakter. Det har gällt politiska kontakter, näringslivet, men också medborgarsamhället. Kan relationerna normaliseras igen?
– Det är svårt att säga därför att mycket nu ändrat. Jag kan inte föreställa mig hur man på ett lätt sätt börjar tänka att gamla tider är tillbaka. Det tar hemskt lång tid om något sådant någonsin händer. Så relationen har förändrats.
Hela intervjun med president Sauli Niinistö kan du se här:
All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.