Artikeln är över 4 år gammal

Stor sannolikhet för omfattande strejk i Åbo – lärare i småbarnspedagogik kräver högre lön

På onsdag och torsdag kan det bli storstrejk bland kommunanställda i Åbo. Bland daghemspersonalen är de låga lönerna en av de främsta orsakerna till att de går i strejk.

En grupp med människor står på gatan under en demonstration i Åbo.
Arkivbild från JHL:s strejk i Åbo i slutet av 2021. Bild: Arash Matin / Yle

JHL, FOSU, OAJ och Jyty strejkar mellan den 6 och 7 april ifall det inte nås ett resultat i avtalsförhandlingarna.

Enligt Merja Alitalo, ordförande för OAJ:s styrelse i Egentliga Finland, är sannolikheten för att strejken förverkligas väldigt stor.

– Vi har försökt förhandla men förhandlingarna har kört fast och situationen är svår. Vi anser att man ännu inte uppnått ett rättvist avtal, säger Alitalo.

Hon berättar att förhandlingarna handlar om flera olika saker, löneförhandlingar, förhandlingar om arbetstider, fritid och välbefinnande i arbetet.

– Med de här avtalsförhandlingarna strävar vi efter att uppnå rättvisa avtal för hela kommunsektorn, säger hon.

Strejk i Uleåborg samtidigt som i Åbo

Strejken för kommunsektorn påverkar stadens tjänster i stor omfattning då både skolor, daghem, bibliotek och andra fritidstjänster stänger. Dessutom strejkar flera kommunalt anställda på andra håll i Finland i olika etapper. Det är inte endast i Åbo som strejker inom kommunsektorn planeras.

– Jag tycker det är bra att strejken är storskalig, för om man en gång strejkar så måste det synas, säger Marina Sabelström, lärare i småbarnspedagogik vid Gertrudsbackens daghemsenhet.

Här kan du läsa mer om strejkens omfattning i Åbo.

"Om man jämför ansvaret med den lön vi har så korrelerar det inte överhuvudtaget"

Sabelström betonar att lönen är den främsta orsaken till att lärare i småbarnspedagogik strejkar.

– Förstås är det så att vi upplever att lärare inom småbarnspedagogiken är lågavlönade. Vi vill att alla ska vara medvetna om hur stort ansvar det är vi bär över människor. Om man jämför ansvaret med den lön vi har så korrelerar det inte överhuvudtaget.

Sabelström tillägger att lönerna för lärare inom småbarnspedagogik i andra nordiska länder och europeiska länder är högre än lönerna i Finland.

Inom småbarnspedagogiken har det redan länge rapporterats om skriande brist på behörig personal och vikarier, och studieplatser som inte fylls.

Sabelström tror att lönen är en stor bakomliggande orsak till att allt färre väljer att utbilda sig till lärare inom småbarnspedagogik.

– För studerande tror jag att lönen är en stor sak, och att då klasslärare har lite bättre löner så tror jag att man väljer att utbilda sig till det istället, tror hon.

Begränsade resurser försvårar utförande av arbete

Utöver lönefrågan finns det andra faktorer som påverkar anställningsförhållandena. Sabelström berättar att lärare inom småbarnspedagogik får allt mer skriftliga uppgifter, samtidigt som resurserna är begränsade.

– De skriftliga uppgifterna upptar tid som är bort från barnen. Samtidigt ska man ta hand om alla barn och beakta var och ens individuella behov.

Enligt henne är det allt mer hänt att barn med större stödbehov ska integreras i grupper utan tilläggsresurser.

– Då vi har för lite resurser blir gemene barn lidande av det.

Planeringsarbetet blir lidande

Sabelström säger att åtta procent av arbetstiden består av planering av verksamheten, men för att det ska finnas tid och utrymme för planering behövs också mera resurser för barnen.

– Vi har planeringstid som vi aldrig hinner ta ut, eftersom då blir någon i personal ensam med barnen vilket heller inte är bra. Vi borde ha personal som kan ta hand om barnen för att kunna sköta planeringen.

– Vi har ett jättestort ansvar, barnen är ändå vår framtid och då barnen mår bra så mår samhället bra. Om vi får sköta om barnen på ett bra sätt så har vi mindre problem bland ungdomarna i tonåren.

Artikeln uppdaterad 5.4.2022 klockan 9.55: På ett ställe ändrades ordet småbarnsfostran till småbarnspedagogik.