Arbets- och näringsministeriet publicerade på tisdagen sin yrkesbarometer för år 2022. Den baserar sig på arbets- och näringsbyråernas bedömning av förhållandet mellan efterfrågan och utbud inom drygt 200 yrken inom den närmaste framtiden. Bedömningen gjordes under februari–mars i år.
Listan av branscher med flest obesatta jobb toppas av arbetsplatser för närvårdare. Andra på listan är sjukskötarna.
Ralf Sund som är ekonom på vårdarfacket Tehy säger att situationen inom vårdbranschen har förvärrats under många år.
– Sjuksköterskor, närvårdare och andra yrkesgrupper som nu berörs av strejken finns inom de branscher där bristen på personal är störst.
I slutet av 2021 har antalet lediga jobb för närvårdare varit i genomsnitt 8 000 per månad i arbetsförmedlingen. Antalet sjuksköterskeplatser uppgick till cirka 4 600 per månad.
Synen på tillgången på arbetskraft inom hälso- och socialvården har försämrats sedan dess.
Ledarskapet ofta ett problem
Det finns många orsaker till att vårdbranschen inte lockar. En organisation som har undersökt läget inom vårdbranschen är den offentliga sektorns arbetspensionsförsäkrare Keva.
Kati Korhonen-Yrjänheikki som är direktör för arbetsförmåga och kundrelationer vid Keva ser arbetsförhållandena inom branschen som en central orsak.
Hon efterlyser en förutseende arbetsledning som bättre beaktar de anställdas arbetsförmåga på längre sikt i stället för ett ledarskap där man endast reagerar på problem då de väl har uppstått.
– Arbetsgivarna borde bli bättre på att identifiera risker för arbetsoförmåga och trygga en rimlig arbetsbörda. Cheferna borde få tillräckligt med tid att kunna erbjuda ett bra ledarskap. Också de är ofta i en trängd situation. Det är viktigt att hålla alla med. Om arbetsförmågan försämras borde man kunna modifiera arbetsuppgifterna.
Naturligtvis har inte alla enheter ledarskapsproblem, men det finns arbetsgemenskaper med klara utmaningar med ledarskapet.
– Ju bättre ledarskapet erbjuder klara ansvarsfördelningar och rimliga arbetsbördor, desto bättre chanser har det att lyckas, säger Kati Korhonen-Yrjänheikki.
Fler vårdare borde utbildas
Om man vill öka branschens dragningskraft är det viktigt att utveckla ledarskapet och få arbetsförhållandena i skick. Men det räcker inte.
Kati Korhonen-Yrjänheikki betonar också att det är viktigt att öka utbildningen till olika vårdyrken.
– Behovet av arbetskraft ökar hela tiden i förhållande till antalet personer som utbildar sig för branschen. En tredjedel av våra närvårdare och sjukskötare kommer att gå i pension under de följande tio åren. Det finns också en klar brist på psykologer.
En annan väg att öka antalet vårdare i Finland är att rekrytera fler vårdare utomlands.
– Det är viktigt, men det räcker inte ensamt till för att lösa de problem vi ser. Om vi skulle effektivera rekryteringen kunde vi kanske locka fler anställda från utlandet, säger Kati Korhonen-Yrjänheikki.
Här kan lönenivån också ha en effekt då vårdare kan få bättre lön i de övriga nordiska länderna.
Kati Korhonen-Yrjänheikki tycker också att vi borde bli bättre på att erbjuda jobb åt personer som kunde vara villiga att arbeta inom branschen på deltid.
– Det kan handla om pensionärer eller vårdare med familj. Visserligen tvingas då arbetsgivaren arrangera om arbetspass så att de anpassas till deltidsarbete, men det lönar sig att utnyttja den resursen.
– Det behövs verkligen många olika åtgärder för att locka den personal vi behöver till vårdbranschen.
Lönen är också viktig
Det är klart att också lönenivån har betydelse för hur attraktiv vårdbranschen är. I Tehys enkäter stiger lönen upp bland de tre viktigaste faktorerna som folk beaktar då de väljer sitt yrke.
– I vissa enkäter har den varit den allra viktigaste faktorn, säger Ralf Sund.
Han lyfter fram att vårdbranschen inte bara lider av ett minskande antal studerande.
– Samtidigt ökar antalet utbildade vårdare som lämnar vårdbranschen och börjar arbeta med något annat.
Lönen är en viktig orsak till det här, men också i Tehys enkäter nämns problem inom arbetsledningen och stressen i arbetet.
– Om man måste springa hela dagen går man gärna över till något mindre tungt arbete. Många vårdare upplever också att de inte kan göra sitt arbete på ett tillräckligt bra sätt.
– Att inte kunna göra sitt arbete med tillräckligt bra kvalitet belastar ofta personer som har sökt sig till vårdbranschen för att de prioriterar att människor sköts på bästa möjliga sätt. Om det blir omöjligt byter de jobb, säger Ralf Sund.
Han skulle gärna påverka också stressen och arbetet i övrigt. Men det hör inte till Tehys bord.
– Vi kan nästan bara påverka lönen. Den hör till vårt ansvar. Vi har inte makt att påverka hur vårdarbetet leds eller ansvarsfördelningen mellan sjukskötare och läkare. Men arbetet är en helhet och alla delar måste utvecklas. Annars kommer den kris vi redan ser att bli värre.