Om Finland bestämmer sig för att ansöka om medlemskap i Nato måste Ryssland reagera på det. Landets uppfattning om sig själv som en stormakt kräver helt enkelt det, säger Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet.
– Det kan handla om diplomatiska motdrag, cyberattacker eller exempelvis utnyttjande av stora mängder asylsökande som ett slags hybridhot, sa Salonius-Pasternak i Yles morgonteve på fredagen.
Man kan inte heller utesluta traditionella militära svar, sa han. Något som också lyftes fram av andra experter i Yles A-talk på torsdagskvällen.
Ett ryskt anfall mot Finland i stil med det fullskaliga krig som pågår i Ukraina är ändå osannolikt, menar Salonius-Pasternak.
– Rysslands kapacitet är nu i hög grad i bruk i Ukraina. Men visst kan man åsamka motparten problem också med mindre militära insatser.
Salonius-Pasternak manade ändå till lugn.
– Vi kommer nog att klara av de här motdragen.
Inofficiella säkerhetslöften att vänta
Det verkar nu allt klarare att Finland förbereder en eventuell Natoansökan i snabb takt.
Samtidigt intygade han enligt nyhetsbyrån Reuters att Finland har fått löften om stöd från Natoländer under den tid som en eventuell finländsk ansökan behandlas i medlemsländernas parlament.
Den här perioden beräknas ta upp till ett år – en tid av osäkerhet, då Finland ännu inte skulle omfattas av de ömsesidiga försvarslöftena Natoländerna emellan.
Charly Salonius-Pasternak tror att Finland inte skulle stå ensamt under den här tiden.
– Jag utgår från att flera större Natoländer skulle uttala sig offentligt om att de lovar stå vid Finlands sida om landet hotas. Ett slags inofficiella säkerhetsgarantier, alltså.
Enligt Salonius-Pasternak behandlas Finlands eventuella Natoansökan i snabb takt inom själva organisationen, medan det är processen i alla medlemsländer som kan ta tid.
– På Utrikespolitiska institutet har vi noggrann koll på när och hur de olika medlemsländernas parlament har sommarlov och hur det kan påverka tidtabellen.