Många frivilliga, allt från husmödrar till civiltjänstgörare, tar kontakt berättar utbildningschef Kari Rönnqvist vid Österbottens försvarsdistrikt.
– Sedan 24:e februari (dagen då Ryssland anföll Ukraina, reds anm.) har telefonen gått het. De vill hjälpa till, frågar vad de kan göra. Det är fantastiskt, det är Finland som bäst, säger Rönnqvist.
Normalt har MPK kring 35 000-40 000 kursdagar per år, nu ska de fördubblas. För att svara mot den ökade efterfrågan på kurser utbildas också fler kursledare. Linnea Envall och Jenny Strandvall har båda gjort frivillig militärtjänstgöring och de ska nu bli utbildare inom MPK.
– Det känns väldigt vettigt att kunna förbättra sina försvarskunskaper, för man vet att man kan vara till nytta om något går snett, säger Envall som till vardags utbildar sig till sjukskötare.
De som utbildas inom MPK kan kallas in för att hjälpa vid olika krissituationer och bistå myndigheter och försvar.
– Det är viktigt att inte stå handfallen när något sker. Om vardagen plötsligt inte längre är densamma, hur gör jag då? Då tar vi det lilla lugna och funderar på vad jag har lärt mig och så gör man det bästa av den gällande situationen, säger Rönnqvist.
Massbespisning och rullstol på stranden
I det civila är Rönnqvist rektor på en skola i Larsmo men han har varit engagerad i MPK i tiotals år. Den som är finländsk medborgare och minst 18 år kan gå kurserna.
– Vi hittar en uppgift åt alla. Ingen lämnas utanför och vi glömmer ingen.
Rönnqvist berättar att han själv varit med på kurser för unga och personer med särskilda behov.
– Jag har varit med och knuffat rullstol på sanddyner och och vi har lärt oss överleva.
De som kontaktar MPK nu är människor med olika bakgrund.
– Det är allt från husmödrar som vill lära ut någon särskild kompetens de har i massbespisning till personer som gjorde civiltjänstgöring som yngre. De frågar de hur de kan hjälpa till och vi hittar uppgifter, absolut.
Inom MPK finns ett hundratal olika kurser att välja mellan, allt från teknisk utrustning och fordon till marschövningar och personlig säkerhet.
Enligt Rönnqvist ska MPK förutom att utbilda också förvalta och förstärka det som de frivilliga redan är bra på. Alla utbildare har en militär krigstida uppgift men vilken den är får de inte yppa.
Inte bara jag, jag, jag
För Envall och Strandvall är det kollektiva en ledstjärna.
– Man sitter inte hemma och väntar. Hellre åker jag med och hjälper ifall det blir en kris, säger Envall.
Strandvall säger att hon alltid tyckt att försvar inte bara är männens sak.
– Det är alla medborgares skyldighet att dra sitt strå till stacken, alla kan hjälpa med något, säger Strandvall.
– Det är en ganska viktig grej att se till att samhället mår bra. Inte bara jag, jag, jag och att jag ska bli bättre hela tiden utan vi vill finnas till för samhället, säger Envall.
Ukrainakriget har övertygat Envall och Strandvall om att de gjort rätt val. Strandvall säger att hon var i chocktillstånd den första dagen då kriget bröt ut.
– Det var så hemskt. Vi kanske inte precis förbereder oss på krig, men det är ändå något man talar om som en möjlighet. Och nu har det hänt någon annan, säger Envall.
– Nu är jag säker på att jag är redo och villig att göra det här, säger Strandvall samtidigt som hon ändå vill vara positiv och tro att kriget tar slut och dess verkningar avklingar.
Folk hade glömt hemförråden
För MPK är en av grundvärderinganra att skydda och ta hand om invånarna. En annan uppgift är att lyfta frågor kring säkerhet och trygget.
– Vi ser till att det ska vara okej att prata om sådant utan att måla upp hotbilder, säger Rönnqvist.
Han nämner att folk kanske hade glömt hemförrådet innan pandemin slog till men när vi då började bunkra förnödenheter blev det så småningom helt normalt.
Samtidigt som frivilliga hör av sig och vill bidra i en tid som den här poängterar Rönnqvist att man ska ha is i hatten.
– Myndigheterna hos oss har koll, framförhållning och beredskapsplaner. Så vi ska ta det lilla lugna. Men som vår president sa: Finländarna är inte rädda men vi är fullt vakna.
