– Det som man ofta glömmer i den här Natodiskussionen är att vi egentligen inte befinner oss i någon helt ny situation. Finland har sedan 1992 konsekvent och med raska steg fördjupat sitt militära samarbete med USA. Det här har pågått länge och nu är det egentligen ett politiskt beslut man står inför, påpekar Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.
Kursändringen var tydligare våren 1992, då Sovjetunionen hade kollapsat och Finland kunde frigöra sig från VSB-pakten (vänskap, samarbete, bistånd) som hade dikterat Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Finland ansökte raskt om EU-medlemskap och köpte dessutom Hornet-jaktplan av USA.
– Allting skedde inom några månader. Det var kanske en ännu större vändning än den vi nu ser framför oss, säger Meinander.
Svårare beslut för Sverige
Mycket tyder nu på att Finland ansöker om Nato-medlemskap under våren. Nato-opinionen har svängt nästan på nolltid efter att Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina i slutet av februari.
I riksdagen blir Natoförespråkarna fler för varje dag som går och enligt de senaste mätningarna är över 60 procent av finländarna positivt inställda till ett Nato-medlemskap.
Talande är att Centerns partifullmäktige enhälligt beslöt att ge grönt ljus för en finländsk Nato-medlemsansökan. Meinander tror inte att motsvarande beslut kommer att vara särskilt svårt för Socialdemokraterna heller.
– Om man tolkar hur statsminister Sanna Marin har uttalat sig så tror jag inte att det för flertalet socialdemokrater kommer att vara svårt att fatta ett sådant beslut. Men det finns en minoritet som historiskt tagit starka intryck av de svenska socialdemokraterna. Läget är ju annorlunda för Sverige, frågan om Natomedlemskap är kanske det största beslutet som Sverige kommer att fatta på 200 år.
Nordisk Natodimension
Också Meinander räknar med att den nu pågående politiska processen utmynnar i att Finland ansöker om medlemskap i alliansen. Sveriges vägval är en kvistigare fråga. Meinander visionerar för egen del om en nordisk dimension för Nato.
– Det naturliga skulle vara att alla nordiska länder tillhörde Nato och att de då kunde skapa en egen säkerhetsprofil, vilket skulle vara något helt nytt i Norden.
Oberoende vilken väg Finland väljer under våren står det klart att vårt parlamentariska beslutsfattande sätts på prov.
– Nu testar man hur vårt parlament och våra beslutsfattare är kapabla att i en krissituation fatta beslut som är långsiktiga och komplicerade. Men allting har ju förberetts mycket noggrant, det finns en tydlig plan för hur man tänker avancera, utan att kringgå grundlagen, säger Henrik Meinander.
Ser du själv en risk för att Finland fattar ett förhastat beslut?
– Det skulle jag inte säga, just på grund av allt det som skett de senaste 30 åren. Finland har anslutit sig till EU och dessutom systematiskt gått inför att koordinera och synkronisera vårt försvar med Nato, säger Meinander.
All vår rapportering kring det som tangerar Nato hittar du här.