I dag onsdag väntas Statsrådet godkänna och presentera den försvarspolitiska redogörelsen. Den behandlas i riksdagen nästa vecka.
Samtidigt visar en ny enkät att finlandssvenskarna uttrycker en större osäkerhet i fråga om Natomedlemskap än vad befolkningen överlag gör. Undersökning har beställts av Svenska Yle tillsammans med tankesmedjan Magma.
Undersökningen visar att finlandssvenskarnas Natostöd är lägre i Finland överlag. 52 procent av finlandssvenskarna säger ja till Natomedlemskap, jämfört med över 60 procent i Yles senaste Natoenkät för hela befolkningen.
Magmas chef Nils Erik Forsgård är förvånad.
– Personligen hade jag väntat mig ett aningen större stöd för ja-sidan, kanske 60–65 procent, i linje med de nationella undersökningar som gjorts de senaste veckorna.
Samtidigt är andelen svenskspråkiga svarande som säger nej till Nato också lägre, bara 13 procent jämfört med 16 procent i enkäten till hela befolkningen.
– Nej-andelen är försvinnande liten. Så generellt kan man ju nog säga att mätningen visar på ett stabilt stöd för Nato bland de svenskspråkiga i Finland.
Svenskspråkiga förefaller vara mera osäkra i Natofrågan än majoriteten i Finland är. Mer eftertänksamma är ett annat ord man kunde använda
Den stora skillnaden hos de svenskspråkiga gäller alltså de som är osäkra på sin inställning till Natomedlemskap: det är hela 35 procent, jämfört med drygt 20 i befolkningen överlag.
– Det kan man ju fundera på vad det beror på. Antagligen beror det på att informationsgången kring processen och egentligen också kring vad Nato är inte har varit särskilt tydlig eller genomskinlig, säger Forsgård.
– Undersökningen visar att svenskspråkiga förefaller vara mera osäkra i Natofrågan än vad majoriteten i Finland är. Mer eftertänksamma är ju naturligtvis ett annat ord man kunde använda.
Kan debatten i Sverige påverka?
En tänkbar orsak till att svenskspråkiga har en annan inställning kunde vara att de i högre grad följer debatten i Sverige, via de svenska nyhetskanalerna.
– Möjligen ser man en lite mindre andel ja-svar i Österbotten än i södra Finland. Det kan möjligen bero på att man följer den svenska debatten så mycket på daglig basis att man kanske har påverkats av den mycket mer otydliga diskussion om Nato som förs i Sverige än i Finland, säger Forsgård.
Antalet svarande i enkäten är 600 och i en del regioner blir svarsantalen för låga för att dra några större regionala slutsatser av undersökningen.
Men generellt följer enkäten samma mönster som i undersökningar i hela befolkningen: Natostödet påverkas en hel del av hur Sverige ser på det hela. Stödet för Natomedlemskap minskar med 10 procentenheter om Sverige inte är med.
Precis som i enkäter på nationell nivå är stödet för Nato högre hos män än hos kvinnor, och högre hos den äldre befolkningen än hos den yngre. Stödet ökar också lite med högre utbildning.
Att SFP är uttalat Natoparti verkar inte spela någon roll
Intressant är ändå finlandssvenskarnas Natostöd inte är högre med tanke på att SFP är ett uttalat Natoparti, och omkring 70 procent av finlandssvenskarna röstar på SFP i val.
– Den enklaste slutsatsen man kan dra av allt detta är att folk röstar på svenska folkpartiet för att det handlar om språkfrågor. När det kommer till andra stora frågor kanske inte partikopplingen alls finns lika starkt uttalad, säger Forsgård.
Spelar det någon roll för SFP:s väljare vad SFP tycker om Nato?
– Det är svårt att säga, det är en slutsats SFP:s partiledning måste dra. Men det är lite överraskande att SFP är ett av två finska partier som i många år har flaggat för Natomedlemskap, då skulle man kanske förvänta sig ett lite högre stöd för Nato än 52 procent i den här mätningen.
All vår rapportering kring det som tangerar Nato hittar du här.