Ett stenkast från Hertonäs metrostation ligger ett hus som ser ut som alla andra. Men på insidan kommer den energi som värmer upp lägenheterna och varmvattnet från icke-fossila källor.
– Det här husbolaget heter Lönegropen och det startades av svenskspråkiga tjänstemän som var missnöjda med sin lön, därav namnet. Nu är vi den enda svenskspråkiga familjen här, säger Maija Hurme som sitter i husbolagets styrelse.
Huset är byggt på 1950-talet och Hurmes familj har bott här i drygt sex år. Under hennes tid i styrelsen har huset genomgått en stor förändring.
År 2018 byttes fjärrvärmesystemet ut mot bergvärme. Syftet var både att spara pengar och att fundera i mer miljövänliga banor.
– Det blev aktuellt att byta ut en del av fjärrvärmesystemet som var väldigt dyr. Då kändes det dumt att sätta mycket pengar på ett system som inte är det mest miljövänliga alternativet.
En annan faktor var tomthyrorna på området snart skulle höjas. Därför krävdes det inbesparningar för att inte vederlaget sammanlagt skulle stiga allt för mycket.
Man gjorde beräkningar som visade att det skulle vara en lönsam investering för husbolaget.
Är det ett dinosaurieben i borrhålet?
När själva arbetet väl körde igång gick det snabbt. Själva grävningen av hålen för bergvärmen var klart på två veckor. Därefter installerades utrustningen under loppet av några månader i ett källarutrymme.
Styrelsens tidigare ordförande Simo Kyllönen ger mig en rundtur.
I ett rum på omkring 25 kvadratmeter finns det några värmepumpar och värmepannor för varmvattnet. Ett lätt sus hörs i luften men annars är det tyst i rummet.
– Det låter ungefär som ett kylskåp säger Kyllönen.
Han var en av de drivande krafterna bakom beslutet. Den lyckade övergången har gjort att flera andra husbolag tagit kontakt och bett om råd.
– Nästa vecka så ska det komma två personer från andra husbolag och titta.
Under borrning uppstod några spänningsmoment.
– Det hittades ett stort ben i ett av borrhålen. Vi trodde att det kunde vara från en dinosaurie eller något sånt och skickade det för att undersökas. Men det visade sig att det bara var en kossa, säger Hurme med ett skratt.
Alla lösningar passar inte för alla
Att borra bergvärme är ändå inte nödvändigtvis en lösning för alla husbolag. Det kräver att det finns ordentlig berggrund i närheten och borrningen inte skulle störa till exempel servicetunnlar, något som det finns gott om under Helsingfors.
Men för husbolag som ändå vill sänka energikostnaderna finns det andra knep att tillgå.
Helsingfors stad har under det senaste året gjort en satsning på att få fler husbolag att göra energirenoveringar.
– Det handlar i praktiken om vad som helst som gör ett hus mer energisnålt. Det kan vara nya värmesystem, men också fönsterrenoveringar eller att justera temperaturerna i vissa utrymmen, säger Tomi Rantala som är energiexpert vid Helsingfors stad.
När Ukrainakrisen började såg vi en ökning i hur många husbolag som är i kontakt.
Tomi Rantala
Han är en av 10 experter som kostnadsfritt ger råd och vägledning till husbolag från stadens sida.
Under året som programmet har funnits har omkring 200 husbolag varit i kontakt.
– Man ser en tydlig ökning när det sker saker i nyheterna. När Helen höjde fjärrvärmepriserna så hade vi en topp i antalet som tog kontakt. Också nu under Ukrainakrisen har vi sett en tydlig ökning, säger Rantala.
Det typiska husbolaget har en fastighet som är byggd mellan 1960- och 1980-talet. Även om alla lösningar inte passar för alla hus så är Rantala noggrann att påpeka att det alltid finns något som kan göras.
– Det är ändå viktigt att blicka framåt. Om det oavsett behövs en fönsterrenovering om några år lönar det sig inte att genast tänka på till exempel bergvärme. Det är bättre att försöka få ner energikostnaderna via den renovering som oavsett ska göras, säger Rantala.
Att minska energiförbrukningen i bostäder är en viktig del av Helsingfors målsättning om att vara klimatneutral år 2035.
I nuläget används omkring 40 procent av energin staden förbrukar till att värma upp bostäder.
Förnyelse kräver engagemang
För husbolaget Lönegropen har bergvärmen varit en lönsam investering. Men det krävs en viss balansgång för att få allt att fungera.
– Ansvaret för värmen har nu övergått från energibolaget till husbolaget, så därför behövs det någon som är villig att reda ut om något går fel, säger Hurme.
Kostnaderna för bergvärmen påverkas också av elpriset eftersom utrustningen drivs på elkraft.
Den totala kostnaden för uppvärmningen har trots höjda elpriser minskat till ungefär hälften av vad den var tidigare. Husbolagets investering beräknas vara lönsam 15 år efter att renoveringen gjordes.
Men för Hurme och de andra i styrelsen var miljön en av de största faktorerna.
– Vi har nyligen bytt ut vårt elavtal till ett där elen kommer från vindkraft, så all värme i huset kommer nu från fossilfria källor.
De tänker också hela tiden på andra saker som kan göras i framtiden, som solpaneler på taket.
– Många i bolaget uppskattar att den här lösningen miljömässigt är mycket bättre.
Artiklen uppdaterad 19.4 klockan 10: Ordet mammut ändrades till dinosaurie i rubriken och i texten.