Det var efter att det finländska utrikesutskottet besökte Sverige för ett par veckor sedan som även de minsta frågetecknen rätades ut och blev till utropstecken bland svenska politiker. Budskapet var tydligt. Grannen i öst kommer att ansöka om ett Natomedlemskap.
Så lät det åtminstone på den svenska utrikesministern Ann Linde då hon besökte SVT:s Agenda under söndagskvällen.
– Där vet vi ju, i stort sett, att de kommer ansöka om Natomedlemskap, sade Linde och fortsatte:
– Det tror jag att man kan säga ganska säkert. Vi hade det finländska utrikesutskottet i Sverige förra veckan och det var entydigt även från mitt eget parti som inte formellt har tagit ställning ännu, sade Linde och hänvisade till de finska socialdemokraterna som officiellt väntas svänga i Natofrågan senare i maj.
Om Linde var tydlig när det gällde Finlands hållning till Nato var hon inte lika öppen om hur framtiden ser ut för svensk del. Det lutar inte åt något håll i dagens läge var budskapet från den svenska utrikesministern.
Trots att det är en otydlig kommentar är det ändå en enorm positionsförflyttning från den 16 februari då Ann Linde i sin utrikesdeklaration deklarerade att Sverige inte kommer att ansöka om ett Natomedlemskap.
Men gamla sanningar gäller inte längre efter den 24 februari, och vad Linde än säger verkar det enligt flera bedömare luta åt att Sverige skickar in en Natoansökan.
Om regeringspartiet Socialdemokraterna ändrar sig gällande Nato kommer en stor riksdagsmajoritet i Sverige vara för ett medlemskap. Men för Socialdemokraterna är Nato till stor del en identitetsfråga, och det är svårt att förändra ett lands identitet på en vår. Sverige har varit militärt alliansfritt i över 200 år och efter andra världskriget gjorde Socialdemokraterna alliansfriheten till något heligt.
Argumenten för den militära alliansfriheten har varit avspänning, möjlighet att hålla sig utanför konflikter och handlingsfrihet när det kommer till nedrustningsfrågor.
Men nu börjar den socialdemokratiska ledningen vända på argumenten.
Statsminister Magdalena Andersson (S) sade den första maj att om Finland ansöker om ett Natomedlemskap och inte Sverige riskerar Sverige att bli mer utsatt. Det kan bli dyrare för Sverige att inte gå med i Nato och dessutom tillade hon att Nato ger Sverige bättre möjligheter vid ett väpnat angrepp.
Hon lyfte också upp den omtalade norska modellen (landet har inga kärnvapen eller permanenta utländska trupper i landet) och Norges “otroliga” internationella aktivitet då det kommer till medling och nedrustning.
Anderssons kommentarer vittnar om ett försök att få partikamraterna i Socialdemokraterna att se att den svenska identiteten kanske ändå inte måste förändras i grunden om landet går med i Nato.
Medan Finland under hela den första halvan av 2022 relativt öppet har sonderat terrängen för en eventuell Natoansökan har Sverige hållit lite lägre profil. Men den här veckan åker Magdalena Andersson tillsammans med Sanna Marin (SDP) till Tyskland för säkerhetspolitiska överläggningar medan utrikesminister Ann Linde reser till Nordamerika för samtal med bland annat USA:s utrikesminister Anthony Blinken.
På onsdag träffas alla nordiska statsministrar i Köpenhamn. Och det här är bara början på en intensiv majmånad.
Frågan är om inte Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) snart kan sitta i finsk tv och säga samma sak som Ann Linde, men om Sverige.
