Det duger nämligen inte med vilken skog som helst. Pärlugglan trivs bäst i en granskog där den är som effektivast och piggast på natten.
– Pärlugglan tycker om gammal skog som är ganska tät; det ska finnas murkna träd och mycket mat. Och gärna en varierande skog där inte alla träd är samma ålder.
Det berättar Anna Ikonen som är med i styrelsen för Östra Nylands natur- och miljöskyddsförening. Tillsammans med föreningens ordförande Jyrki Ikonen har de förgäves försökt hitta en lämplig skog till den gulögda ugglan.
År 2016 började föreningen samla in pengar för att köpa en hemskog åt pärlugglan.
– Vi har gjort allt vi kan. Vi har kontaktat privatpersoner, haft annonser i tidningar och både svenskspråkiga och finskspråkiga tidningar har skrivit artiklar. Men ändå har vi inte hittat någon skog, suckar Jyrki Ikonen.
Hittills har föreningen samlat in knappa 150 000 euro. Med den summan skulle de få en riktigt bra skog på tio hektar.
Föreningen med Jyrki Ikonen i spetsen förstår inte varför det är så svårt att skydda skog i Östnyland.
– Det är något konstigt i det här området. Jag har följt med hur skogar skyddas och det görs i västra Nyland och i andra landskap men inte här. Det tycks vara helt omöjligt att hitta sådan skog i Östnyland.
En hotad liten uggla
Ännu för trettio år sedan var pärlugglan Finlands talrikaste rovfågel. Enligt Finlands Artdatacenter och webbsidan laji.fi var pärlugglan nära hotad redan 2010. Ifall gammal skog inte skyddas förespår forskare att pärlugglan kan försvinna under de närmaste trettio åren.
– Pärlugglan är hotad och flyger inte i öppna landskap eftersom den är i fara för duvhöken. Det är inte många som kan jaga i så tät skog som pärlugglan kan. Den hittar också mat där få andra arter hittar föda åt sig. Den har en egen ekologisk nisch, berättar Jyrki Ikonen.
Det är speciellt röjning av träd och kalhyggen som är ett hot mot pärlugglan. Den lilla ugglan bor ofta i bon som spillkråkan hackat ut. Och då större tallar och aspar avverkas mister pärlugglan sina naturliga bon.
Det är ändå många andra fåglar och djur som är i behov av gammal skog. Pärlugglan, som ofta ser förvånad ut i ansiktet, är bara en frontfigur för kampanjen.
– Pärlugglan är en symbolisk art som vi valt för att den väckt uppmärksamhet och minskar i antal. Idén är ändå att skogen också ska skyddas för andra arter så vi kan bevara en rik diversitet av arter i en gammal skog, säger Anna Ikonen.
Jyrki Ikonen tillägger att alla har ett ansvar att värna om skogen.
– Vi vill skydda gammal skog eftersom de är de viktigaste skogarna. De kan jämföras med tropikernas regnskogar. Vi har ansvaret att skydda gammal skog på samma sätt som vi skyddar regnskogarna.
Han anser också att både kommuner och staten borde göra mer för att skydda gammal skog.
– Borgå har hundratals hektar skog som kunde skyddas genast. Det samma gäller gamla skogar som staten äger. Varför skyddar man inte dem?
Jord- och skogsbruksministeriet har gjort upp en plan för att skydda skogens biologiska mångfald, som går under namnet METSO-programmet. Det borde de östnyländska kommunerna utnyttja, tycker Jyrki Ikonen.
Eftersom varken privatpersoner eller de östnyländska kommunerna har visat intresse för att skydda skogar har föreningen varit tvungen att leta efter en lämplig skog utanför de östnyländska gränserna.
– Vi vill använda pengarna och skydda skog så som vi har planerat det, berättar Anna Ikonen.
– Vi har nyligen besökt en gammal skog i Päijänne-Tavastland, bara några meter från gränsen till Nyland, berättar Jyrki Ikonen. Där häckar en pärluggla som bäst.
Nu ska föreningen undersöka skogen närmare. Men det är Stiftelsen om naturarvet som gör de sista bestämmelserna. Med god tur kanske en bit skog skyddas också i Borgå.
De Gröna i Borgå har lämnat in en fullmäktigemotion där de föreslår att Borgå ska skydda de omkring 300 hektar skog som staden äger i Virvik.