Start
Artikeln är över 4 år gammal

Hur värderas arbete? Filosof listar tre faktorer som bestämmer lönenivån

Vad är det egentligen som avgör lönenivån för ett visst arbete? Filosofen Kristian Klockars säger att det handlar om ekonomiska värderingar, lagstiftningen och avtal samt den offentliga diskussionen.

Två sjukskötare och en kirurg i en operationssal.
Kvinnodominerande branscher har ofta lägre lönenivå än mansdominerande branscher. Också inom vården skiljer sig lönerna åt – exempelvis kirurger har mycket högre lön än sjukskötare. Bild: Berkcan Zengin/GocherImagery/Shutterstock/All Over Press

Hur lönenivån för ett yrke bestäms är inte helt enkelt. Klockars, som föreläser i praktisk filosofi vid Helsingfors universitet, konstaterar att det ofta bottnar i historien och inte alltid går att förklara.

Han lyfter ändå upp tre olika faktorer som alla har inverkan på lönenivån.

Man i blå skjorta sitter vid ett runt bord
Kristian Klockars menar att lönenivån för ett arbete kan ändras när man börjar värdera arbetet på ett nytt sätt. Bild: Sofia Wasastjerna / Yle

1. Ekonomiska värderingar

Lönerna bestäms dels av utbud och efterfrågan. Hur många vill arbeta inom ett visst yrke och hur stort är behovet i samhället? Hur villiga är vi att betala för det vi behöver?

Betalningsviljan kan handla om hur mycket arbetet bidrar till produktiviteten och till landets export, eller om hur viktig uppgiften anses vara för samhället för att det ska fungera.

– Läkaryrket är ett tydligt exempel på ett yrke som anses vara väldigt viktigt i samhället. Läkaren är livsnödvändig när man är särskilt utsatt i hälsofrågor.

2. Lagstiftning och avtal

En annan lika viktig värderingsordning, speciellt i ett demokratiskt land som Finland, är lagstiftning och olika avtal som styr lönenivåerna.

– Det handlar om vilka avtal som gjorts upp i historien och vilka som är i kraft för närvarande på en viss plats.

Det här innefattar också en hel del grundläggande värderingar som har informerat lagarna och avtalen, till exempel hur vi ser på mänskliga rättigheter, säger Klockars.

3. Diskussionen i offentligheten

– Den tredje och kanske viktigaste värderingsordningen handlar om frågor om rättvisa. I ett land som Finland behandlas de i det offentliga rummet – ett rum där man öppet kan lägga fram tankar om vad som är en lämplig lönenivå och diskutera kravnivån för ett arbete.

– Så här blir upplevelser och orättvisor offentliga och delas med andra, så att alla parter har möjlighet att skapa sig en uppfattning av vad som verkligen är situationen i en bransch.

Den här värderingsordningen berör alltså värderingar på ett mer personligt plan. Det handlar om hur allmänheten värdesätter ett yrke och hur de som jobbar i en viss bransch upplever sin situation.

I offentligheten kan orättvisor och missuppfattningar på de andra nivåerna tas upp och behandlas.

"Pandemin har haft en stor betydelse för hur vi i dag betraktar sjukskötarnas yrke"

Egentligen är det i konflikterna mellan värderingsordningarna som lönen bestäms, säger Klockars.

Någonstans i diskrepansen mellan ekonomiska värderingar, lagar och avtal och rösterna i det offentliga rummet finns lönenivån.

Det är när något sätts i rörelse på ett plan så att också ett annat plan rubbas som vi sedan ser en förändring.

Om lagarna och avtalen värderar ett arbete på ett annat sätt än människorna som faktiskt utför det arbetet kan det leda till en diskussion som kan komma att till slut informera de värderingar som styr avtalen.

För att ett arbete ska omvärderas kan det ändå ibland krävas en förändring i omgivningen som gör att uppgiftens betydelse märks mer än vanligt.

– Jag tror att pandemin till exempel har haft en stor betydelse för hur vi i dag betraktar sjukskötarnas yrke. Vi märker med ens hur viktiga personer det här är och det som vi tidigare tyckt är okej framstår med ens inte alls som okej.

"Globalt extrema löneskillnader på grund av att det inte finns ett offentligt rum där rättvisefrågor behandlas"

Enligt Klockars är det offentliga rummet den faktor som inverkar mest på den slutliga lönenivån. Han belyser det genom att förklara vad som sker om det inte finns en öppen, demokratisk plats där röster kan ta plats och orättvisor behandlas.

– En orsak till att det på ett globalt plan finns så extrema löneskillnader är att det inte finns ett globalt offentligt rum där rättvisefrågor behandlas. Vi har en del lagstiftning till och med på det globala planet och det finns en del internationella avtal, men det saknas en möjlighet att på ett demokratiskt sätt ta upp de här frågorna.

På ett internationellt plan kan löneskillnaderna inom ett och samma yrke därför vara väldigt stora.

I Finland har vi möjlighet att ta upp orättvisorna. Men det kan förekomma ojämlikheter i det offentligheten.

Det här kan enligt Klockars förklara varför kvinnodominerade branscher ofta har en lägre lönenivå än mansdominerade branscher.

– Det som är avgörande är hur stora möjligheter man verkligen har att ha inflytande i det offentliga rummet.

– Kvinnors möjlighet att påverka politiskt har ju också länge varit betydligt lägre.

"Om arbetet upplevs vara betydelsefullt finns det inte ett lika stort behov av att ställa sig på barrikaderna"

De löner vi har i dag är till en stor del ett resultat av hur arbete värderats i historien. Och förändring tar tid.

En orsak till den här trögheten är lagarnas och avtalets karaktär.

– Tanken med ett avtal är att det ska vara stabilt, det går inte bara så där att ändra på det. Det här medför en viss tröghet till förändringsprocessen.

En annan sannolik förklaring är att arbete är mer än pengar.

Det finns säkert väldigt få som söker sig till ett yrke bara för lönens skull utan det är ju för att man upplever ett yrke som meningsfullt

Kristian Klockars

– Det finns säkert väldigt få som söker sig till ett yrke enbart för lönens skull utan det är ju för att man upplever ett yrke som meningsfullt, som något man vill ge sin tid åt.

När arbetet upplevs vara betydelsefullt finns det inte ett lika stort behov av att ställa sig på barrikaderna. Det här kunde förklara varför vissa yrken som kräver akademisk utbildning fortfarande har en låg lönenivå.