Start
Artikeln är över 4 år gammal

Yles partimätning: Samlingspartiet vinner fortfarande på Natobeslutet

Partiernas enighet i Natofrågan märks i opinionssiffrorna i Yles färska partimätning. Samlingspartiet ökar sitt försprång igen, med ett väljarstöd på 25,9 procent.

Väljarstödet för partierna.
Bild: Eetu-Mikko Pietarinen / Yle

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

Socialdemokraterna, Sannfinländarna och Centern håller ställningarna, medan de Gröna når över 9 procent igen och petar ner Vänsterförbundet till en sjätte plats.

Jämfört med föregående mätning är förändringarna små, och de ryms inom felmarginalen. Mätningen är som vanligt utförd av Taloustutkimus, under perioden 4.5 - 31.5.2022.

Natobeslutet överskuggar

Precis mitt i mätningsperioden stod det klart att både Finland och Sverige ansöker om medlemskap i Nato.

– Samlingspartiet vinner fortfarande på Nato-beslutet, bedömer forskningschef Tuomo Turja vid Taloustutkimus.

Att det historiska beslutet inte påverkat partiernas stödsiffror i högre grad beror långt på att partierna och deras respektive anhängare var såpass eniga i Nato-frågan.

Statsminister Sanna marin och president Sauli Niinistö meddelar om regeringens beslut att lämna i en Natoansökan
Statsminister Sanna Marin (SDP) och president Sauli Niinistö meddelade om Finlands Nato-ansökan den 15 maj. Bild: Silja Viitala / Yle

President Sauli Niinistö, regeringen och riksdagen drev beslutsamt processen tillsammans och Natomedlemskapet fick till slut ett överväldigande stöd, med 188 riksdagsledamöter som röstade för medlemskap.

Natofrågan har överskuggat de flesta andra sakfrågor i riksdagen under maj månad, men då Natobeslutet nu är fattat finns det igen större utrymme för politiska dragkamper partierna emellan.

Statsminister Sanna Marin (SDP) och hennes regering har mindre än ett år kvar av sin mandatperiod och inför riksdagsvalet 2023 väntar sannolikt hårda sammandrabbningar med oppositionen om bland annat statens skuldsättning och sysselsättningsläget.

Varför lyfter inte de Gröna?

Under mätningsperioden beslöt Ryssland också att stoppa sina el- och gasleveranser till Finland och EU lyckades precis i slutet av maj månad enas kring ett importförbud för rysk olja.

Finland är därmed på god väg att frångå ryska fossila bränslen, något som stått högt på de Grönas önskelista. Partiet har också länge varnat för riskerna med Fennovoimas kärnkraftsbygge, som nu i praktiken är begravt.

Pekka Haavisto håller tal vid De grönas partikongress i Joensuu, 22.5.2022.
Utrikesminister Pekka Haavisto (de Gröna) har haft en nyckelroll under Nato-processen. Bild: Jani Saikko / Yle

I den färska mätningen får de Gröna visserligen ett litet lyft, men varför är lyftet inte större?

– Det är en bra fråga, de Gröna kämpar om väljare både med Vänsterförbundet och SDP, säger Tuomo Turja.

De Grönas tydligen ogenomtänkta utspel om slopade söndagsersättningar har sannolikt gynnat SDP. Turja påpekar vidare att de Gröna saknar en tydlig ledarprofil.

Utrikesminister Pekka Haavisto har haft en synlig roll i Natoprocessen, men den egentliga partiledningen har råkat i skymundan.

Snart blir det ändå en ändring på den punkten, då partiordförande Maria Ohisalo återvänder från sin moderskapsledighet och gör comeback som miljöminister efter sommaren.

Hög andel säkra väljare

För mätningen tillfrågades 2 899 personer och av dem var det 2 054, eller omkring 71 procent, som uppgav vilket parti de skulle rösta på.

Enligt Tuomo Turja är det fortfarande en relativt hög andel jämfört med fjolårets nivå. Andelen säkra väljare väntas öka ytterligare då riksdagsvalet närmar sig.

Felmarginalen i mätningen är 1,8 procentenheter i bägge riktning för de större partierna.