Svenska Yle tog ett urval bland de produkter som är mest köpta och som är populära i matkorgarna, som de stora mataffärskedjorna K- och S-gruppen har i sin webbshop, och gjorde en jämförelse av prisutvecklingen på de här produkterna sedan slutet av mars och fram till slutet av maj.
Enligt den här priskollen är det framförallt priset på ägg och mejeriprodukter som sprungit iväg under våren där priset stigit med nästan 20 procent. Det här är tätt följt av köttprodukterna som har sett en prisökning på 15 procent. De sinande lagren med gödsel som även behövs för spannmålsodlingen och de energikrav som djurhushållningen har är bidragande faktorer.
Spannmålsprodukter som bröd och pasta har också stigit i pris med cirka 8,7 procent. För jordbrukarnas del är ökningen av priset på spannmål något som gynnar dem.
– Jag är ganska positiv för tillfället, säger lantbrukare Kalle Åberg i Ingå. Här finns nog alla möjligheter till att vi, i synnerhet inom spannmål, kommer upp till sådana priser som motsvarar våra kostnader. Det har vi inte gjort hittills, vi har ju sålt spannmål billigare än vad det kostat att producera.
I kategorin övriga, där vi har produkter som kaffe och matolja, är ökningen strax under 3 procent.
En annan tydlig förändring som syns i Svenska Yles jämförelse är att det blivit betydligt billigare att köpa frukt och grönsaker under våren, där priset sjunkit med så mycket som drygt 35 procent.
Grupper med snäv budget drabbas först
Att vissa saker blivit allt dyrare har förstås också andra konsekvenser än att priserna landar på mera realistiska nivåer för producenterna.
S-gruppens chef för dagligvaruhandeln, Sampo Päällysaho, konstaterar i ett blogginlägg på S-gruppens hemsida att man sett prisökningar på bland annat ägg, kaffe och fisk, och att det åtminstone delvis har påverkat kundernas köpbeteende, som köper mindre färsk fisk och söker sig till affärens egna, billigare märken då man handlar.
Men än så länge är det inte alla som känner av förändringarna nämnvärt, även om man noterat att vissa saker blivit dyrare.
Caroline Sundgren, postdoktoral forskare med specialinriktning på logistik och hållbarhet vid Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors, säger att höjningarna sannolikt i första hand kommer att drabba exempelvis grupper som pensionärer.
– Det finns redan en grupp finländare som är beroende av mathjälp som långtidsarbetslösa, sjukpensionärer och så vidare, och det är den här gruppen som skulle behöva stöd när matpriserna stiger. Stöden är inte indexjusterats och det är någonting som politiskt kunde ses över.
Grupper i samhället med lägre inkomster kommer att behöva prioritera om i takt med att vissa varor inte längre passar plånboken, och vissa kommer att ha svårt att få det att gå ihop.
Vasa mathjälps ordförande John Åsvik har redan noterat en ökning i antalet folk som söker sig till dem.
– För två månader sedan hade vi ungefär 900 personer per vecka. Nu kommer det mellan 1 300 till 1 400 personer varje vecka, säger Åsvik.
Sommaren, som annars också är en ekonomiskt tyngre period för barnfamiljer, blir extra utmanade även för dem nu i och med de högre livsmedelspriserna.
Nya normala?
Så hur länge kan vi vänta oss att den här prishöjningen pågår?
Hur länge Rysslands krig mot Ukraina pågår kommer förmodligen att spela en relevant roll, men Caroline Sundgren säger att det också kan vara en fråga om hur mycket exempelvis handeln har möjlighet att ta från sina marginaler för att hålla priset nere för slutkonsumenten.
– Det är svårt att spekulera i hur länge priset kommer att fortsätta öka. Vi är väldigt beroende av fossila bränslen inom produktionen. Det beror också på hur vi lyckas hitta alternativa leveranskedjor. Och det som kanske också är relevant där är hur den här prisökningen fördelas, säger hon. Tidigare har det varit så att producenterna fått en väldigt liten del av priset på slutprodukten medan handeln fått en mycket större del, säger Sundgren.
Med andra ord: om vi har högre kostnader i produktionen, hur mycket av det överförs till konsumenten? Kommer man att kunna låta någon annan del av kedjan ta den istället? Eller jämnas det ut på något sätt? Det här är en ekvation som de olika leden i kedjan från produktion till våra matkassar kommer att få fundera en del på inom den kommande tiden.
Dags för omtänk?
Caroline Sundgren säger att den här rådande situationen kan vara anledning att åtminstone delvis lägga om våra kostvanor och börja se på hållbar konsumtion och matsvinn med nya ögon.
– Det kan ju vara bra att grönsakerna nu är billigare eftersom vi borde dra ner på vår köttkonsumtion, säger Sundgren. Det kom en studie av Lancet 2019 som säger att vi borde öka vårt intag av grönsaker, frukt, baljväxter, nötter och minska på intaget av socker, rött kött. Sen borde vi passa på att äta mera inhemsk fisk som strömming, abborre, mört och annan inhemsk fisk, vilket vore bra för Östersjön.
Och utöver att ställa om våra matvanor kan man också fundera just på hur man använder den mat man faktiskt köper, säger Sundgren.
– Det handlar väldigt mycket om att balansera sina inköp och verkligen använda upp de råvaror man har, säger hon. Och sedan är ett tips att använda sig av frysen för exempelvis bröd som blir över, eller andra råvaror. Mycket går alldeles bra att frysa ner.
För butikernas del tror Sundgren att det kan löna sig att mera genomgående sälja produkter som är på väg att gå ut till nedsatt pris istället för att plocka bort dem.
– Det har blivit vanligare nu, med förut fanns det en sådan tankegång att det ger ett sämre intryck att ha sådana här rabatterade produkter framme. Och det kan löna sig för kunder att fråga butiken vad de gör med sina utgående produkter.
Hurdana utmaningar de stigande priserna innebär och tips på hur man kan handskas med dem kan du också få i Yle Vegas familjekväll den 8.6.2022 klockan 17.30. I artikeln har du också möjlighet att komma med egna tips och tankar som kan tas upp i sändningen.