Holmgård poängterar att ingen som sörjer behöver muntras upp. Ingen utomstående rår på orsaken till sorgen.
– Inga tröstande ord i världen uppväger vad den sörjande människan går igenom, men våga möta den som sörjer. Ser du henne på gatan säg då hej och visa att du ser henne även om du inte vågar säga mer. Det är okej att inte tala. Men om du annars hälsar på människan borde du klara av ett hej.
– Och praktisk hjälp behövs alltid. Vardagen fortsätter även om man befinner sig i en livskris. Alla måste äta!
När Sandra Holmgårds förstfödde son Oliver var drygt 1 år fick han diagnosen INCL, en genetisk fortskridande sjukdom som gör att barnet går tillbaka i utvecklingen, förlorar sina förmågor och till sist dör.
Nu sommarpratar hon om hela familjens resa när Oliver plötsligt blev sjuk.
– Många säger till mig att de inte kan föreställa sig hur det känns att förlora ett barn. Jag tror faktiskt många kan det. Men de kan inte förstå att det faktiskt känns så illa som de tror och att det känns så hela tiden.
I dag har det gått två år sedan Oliver dog.
– Det har blivit svårare att småprata med okända människor. För min egen del är det helt naturligt att säga som det är, att vi har två barn varav ett i livet. Men det är svårt att möta reaktionen.
– Stämningen på firmafesten skuggas snabbt av en sådan sak. Ibland är det kanske lättast att inte gå in på detaljer.
Öva på att prata om det svåra
Sandra Holmgård önskar att döden fick större plats i vardagssamtalet eftersom förluster drabbar alla.
– Kriser är en naturlig del av livet, men få räknar ändå med att en småbarnsmamma ska berätta att hon har barn som inte lever. Därför kan det vara bra att öva.
Det är svårt att möta sörjande människor.
– Tro mig, även om jag har varit en sörjande människa en stor del av mitt vuxna liv tycker jag också det är svårt. Det är obekvämt och svårt för att vi inte har lärt oss möta människor i mörker.
“Barn ska inte lida” och “Han var ju så sjuk, det var väl ändå väntat, så bra att han fick flytta till himlen”. Det här är kommentarer Holmgård fått höra.
– Jag vet att människor menar väl, men det hjälper mig inte. Det gör mig faktiskt bara ledsen. Ingen behöver säga hur jag ska känna om min sons död.
– Folk vill så gärna trösta, för helst ska alla vara glada och harmoni ska råda i världen. Men vi kan inte trösta en sörjande människa med ord. Det finns inga tröstande ord.
Hellre praktisk hjälp än tröstande ord
Holmgård poängterar att ingen som sörjer behöver muntras upp. Ingen utomstående rår på orsaken till sorgen.
– Inga tröstande ord i världen uppväger vad den sörjande människan går igenom, men våga möta den som sörjer. Ser du henne på gatan säg då hej och visa att du ser henne även om du inte vågar säga mer. Det är okej att inte tala. Men om du annars hälsar på människan borde du klara av ett hej.
– Och praktisk hjälp behövs alltid. Vardagen fortsätter även om man befinner sig i en livskris. Alla måste äta!
Idag sommarpratar Sandra Holmgård om när hennes son Oliver insjuknar i INCL och slutligen dör som fyraåring. Hon berättar också om hur viktigt det är att våga möta människor i sorg, även om det är svårt och ovant.
Vegas sommarpratare sänds 27.6–12.8 vardagar efter kl. 10 och 18. Du kan lyssna när som helst på Arenan, programmet finns tillgängligt i ett år.
Den musikfria podcasten finns tillgänglig tills vidare, den kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.
Musik
Thomas Stenström: Ser du månen där du är ikväll?
Simon & Garfunkel: The sound of Silence
Billie Eilish: Ocean Eyes
Teddy Swims: Simple things
Molly Sandén: Sand
Linnea Henriksson: Det kommer en tid
Andy Burrows: Hometown
Eva Cassidy: Wayfaring Stranger