Linda Forsström sitter vid matbordet på Skräddars gård i Ingå och räknar högt. Om gödselpriset nu i år blir dubbelt så dyrt som i fjol, så lägger hon ut 70 000 euro för nästa års gödsel.
– Det är skrämmande så dyrt det är och riskerna det medför, säger hon.
Fjolårets skörd torkade bort och jordbrukarna behöver en inkomst i år.
Just nu upplever spannmålsodlarna en tid av all-time-high
Roland Westerberg, Yara
Nyhetsrubrikerna har vittnat om jordbrukarnas vånda en längre tid redan. Kriget fortsätter i Ukraina – en av världens största spannmålsproducenter – och det kan i värsta fall leda till en global livsmedelskris, som också märks av i Finland.
– Just nu upplevelser spannmålsodlarna en tid av all-time-high, utbrister gödselproducenten Yaras direktör Roland Westerberg, jordbrukare själv i Kyrkslätt.
– Vi får ett bra pris för spannmålen men riskerna har stigit i och med dyra insatsvaror. Annat är det med djurgårdarna. Köttets och mjölkens pris har inte alls stigit i motsvarande grad. Samtidigt blir bränslen såsom bensin och diesel dyrare hela tiden.
Nu beställs nästa års gödsel
Gödslingen vid Skräddars gård är gjord för i år. Det är bara vetet som ska få en tilläggsdos – en giva, som odlarna kallar det – för att höja proteinhalten i grödan.
– Men efter midsommar måste jag beställa nästa års gödsel, så vi funderar nog på allvar hur vi ska göra, säger Forsström.
Fosforn för gödsling i Finland består till två tredjedelar av stallgödsel från djurgårdar och till en tredjdel av mineralgödsel, som konstgödseln heter på fackspråk. Uppgifterna härstammar från naturresursinstitutet Luke. Problemet är att djurgårdarna minskar i antal och de är ojämnt fördelade i landet, vilket leder till långa transportsträckor. Det är oekologiskt att köra långa sträckor.
Mineralgödsel finns i olika sammansättningar men vanliga ingredienser är kväve, fosfor och kalium.
– Vi har importerat största delen av allt kalium från Ryssland men nu sätter sanktionerna stopp för det. I stället köper vi in råvaran från Kanada, Sydafrika eller Tyskland, berättar Yaras kommersiella direktör, Roland Westerberg.
De långa transportsträckorna trissar upp logistikkostnaderna, samtidigt blir bränslet dyrare. Det här ökar ytterligare på prislappen för mineralgödseln.
I Finland odlar vi på två miljoner hektar åkermark sammanlagt, uppger naturresursinstitutet Luke. Omkring en tiondedel, eller 14 procent odlar ekologiskt och använder således inte mineralgödsel.
– Jag är intresserad av precisionsgödsling, berättar Linda Forsström.
– Gödseln är dyr och vi vill använda just så mycket som behövs, inte mer. Nylands svenska lantbrukssällskap har god rådgivning, vi ser tillsammans över våra åkrars egenskaper, fjolårets skörd och näringsläget, fortsätter hon.
Forsström betonar att gödseln är den största enskilda produktionskostnaden. Därför måste behovet utvärderas noga.
Ur gödselproducentens perspektiv sett ökar motivationen att använda mer gödsel globalt när livsmedelspriserna stiger.
– Med hjälp av gödsel kan man producera mera på samma yta, säger Westerberg.
I dag använder bönderna omkring 500 kilo mineralgödsel per hektar odlingsyta. Det totala behovet mineralgödsel per år uppgår alltså till omkring 600 000 ton i Finland.
Rätt gödselmängd, vid rätt tidpunkt, på rätt ställe i marken
Roland Westerberg, Yara
Väderleken blir i och med klimatförändringen allt lynnigare och det ställer stora krav på gödsling.
– Vi behöver rätt mängd, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt ner i marken. Det här är något vi hela tiden experimenterar med på våra provgårdar, förklarar Westerberg.
Om skörden blir god betyder det att näringsämnena har tagits i bruk. Om skörden torkar bort eller regnar bort har näringsämnena inte upptagits i grödan utan de blir antingen kvar i marken – eller sköljs ut i vattendragen.
Gödsling har ett starkt samband med täckdikning och avrinning – och därmed med övergödningen i havet och ett allt varmare klimat.
– Jag är mycket medveten om klimatfrågan och läget i våra vattendrag. Vi har fått goda resultat genom att fokusera på det här till exempel i Ingå å, berättar Forsström.
Hon har sett över gårdens täckdiken och funderat mycket över hur avrinningen sker på gårdens marker.
Kriget i Ukraina påverkar hela livsmedelsförsörjningen
Roland Westerberg
För att förstå betydelsen av kriget i Ukraina för hela livsmedelsförsörjningen behöver vi höja blicken.
– Gödseln påverkar skörden som är grunden för livsmedelsförsörjningen. Vi ser att Indien subventionerar sitt jordbruk, Kina kontrollerar allt som går in och ut ur landet för att försäkra sig om att maten räcker åt befolkningen, fördjupar Roland Westerberg.
– Omkring 30 procent av världens vete kommer från Ryssland och Ukraina. Ifall de skördarna inte är tillgängliga – så hungrar de fattigaste i världen. Därför är mycket på spel i kriget i Ukraina, både på nära håll men också globalt, konstaterar han.
Thomas Silén talar i Nyhetspodden, här nedan, med spannmålsexperten Max Schulman som förklarar varför spannmål är så viktigt, hur Ukraina kan vara så relevant för den globala livsmedelsförsörjningen och hur det eventuellt kan bli några positiva effekter på finskt jordbruk av allt det här kaoset.
