Li Andersson höll ett av sina sista linjetal inför ett partimöte på fredag eftermiddag i Björneborg.
På lördag blir Andersson återvald till partiordförandeposten utan motkandidater, men sedan är det slut har hon själv meddelat.
Partiet får alltså se sig om efter en ny ledare om några år.
Konkreta krav, färre känslosvall
I sitt linjetal visade Andersson prov på varför hon är så omåttligt populär både inom och utanför partiet.
Talet var som vanligt renons på känslosvall och till stor del också på floskler. Andersson koncentrerade sig i stället på olika konkreta krav som går hem hos partifolket.
Dessutom räknade Andersson upp allt gott som regeringen redan beslutat - och gav gärna det egna partiet äran för det.
Samlingspartiet igen i skottgluggen
Till traditionen hör också att angripa Samlingspartiet - oberoende av om man själv sitter i regeringsposition eller inte.
"Höger-Orpo" fick höra att Samlingspartiets riskdagsvalprogram inte kommer erbjuda något vettigt för överbelastade vårdare.
Riksdagsvalet hålls om ett knappt år, så Andersson är ute i god tid med sina angrepp.
Visserligen fick också den egna regeringskollegan, finansminister Annika Saarikko (C) en släng för att hon uppmanat finländare att förbereda sig på magrare tider.
Dessutom kunde Andersson inte låta bli att suga på söndagstilläggskaramellen som de Gröna bjöd på i sitt möte för två veckor sedan. Visserligen beslöt de Gröna till slut att de inte vill skrota tillägget.
Andersson vill sänka momsen på mat
Men Andersson kommer som sagt också med konkreta krav - att begränsa privat verksamhet inom barnskydd är ett av dem.
Dessutom kommer Vänsterförbundet att motsätta sig inkomstskattesänkningar och vill i stället bekämpa inflationsskadorna med sänkt moms på livsmedel. En sänkning från 14 % till 10 % är förslaget.
Nato - inte mera roten till allt ont
Andrersson tar också tjuren vid hornet när det gäller Nato-inställningen.
- Den här våren har tvingat oss att flytta oss från abstrakta principer till konkreta ställningstaganden, sådana som vi vill ta, och sådana vi måste ta.
- Också vänstern måste ta ställning till hur man agerar i en situation där militär hjälp är det enda medlet för att stoppa den store och starke att ta vad han vill ha.
Tidigare var "den store och starke" USA, under den här våren har den rollen tagits över av Ryssland - också i en majoritet av vänsterförbundarnas ögon.
Li Andersson gör klart att Vänsterförbundet naturligtvis inte kompromissar om mänskliga rättigheter med Turkiet och att man naturligtvis jobbar för en kärnvapennedrustning.
Om hur man ska skriva in Nato i partiets målprogram lämnar Andersson ändå öppet - det ska partifolket nu under veckoslutet komma överens om.
Men budskapet till den falang inom partiet som ser USA och Nato som roten till allt ont är klart: En sådan ideologi är inte mera möjlig inom partiet.