Vid Fiskstranden i Vasa vandrar människor runt och tittar på utbudet av lokala produkter. En mansröst ropar ut att fisksoppan är slut.
– Va, är fisksoppan slut? utbrister ett par.
– Har du hört? Fisksoppan är slut, sägen en annan i folkvimlet.
Vid stranden sitter Helena Ehn och Nina Wikström med två tommar skålar. De har ätit fisksoppa.
– Den var jättegod, vi kom i sista ögonblicket, den tog slut just, säger Nina Wikström.
Damerna ska vidare till torget på en kaffe och sedan fortsätter dagen på öppet hus vid Strömsö.
Vad betyder det för er att evenemang ordnas igen?
– Det är jätteskönt! Man märker att det finns en massa ställen som man inte visste att fanns, för det har verkligen blivit sällan som vi besökt stan, berättar Wikström som kommer från Norra Vallgrund i Korsholm.
Soppkanon från 1929
Den omtalade soppan har producerats i 400 liter och mitt under bästa lunchtid är den slut, trots försöket att tillverka tillräckligt av den. De första kunderna var på plats klockan nio och sedan tog kön inte slut före soppan var det.
– Vi hade nog reserverat för att det skulle räcka, men det var för gott, säger Leif Lundström från Lions Club och skrattar.
Hemligheten bakom en god soppa, vilken är den?
– Vi har ju själv gjort den i morse, vi har haft mycket lax och mycket smör men lagom med salt, avslöjar Lundström.
Efter att soppan tagit slut ska soppkanonen från 1929 tvättas ur.
– Jag har rengjort den här i 19 år säger Pekka Siljamäki och skramlar med sleven i den tomma soppkanonen.
Skarven och sälen bekymrar
Utanför Fiskarförbundets lokal finns en låda med en stor och glänsande lax på en bädd av is. Den som gissar rätt på laxens vikt får fisken när dagen är slut.
Mannen bakom bordet är Leif Kaarto, fiskerikonsulent på Österbottens Fiskarförbund. Han har funnits på plats på Fiskets Dag sedan 1986. Men jämfört med tidigare år är något annorlunda denna gång.
– Vi har lite fisk. Tidigare kom folk från Sundom, när och fjärran och sålde fisk ur båt. I år har vi letat med ljus och lykta, men vi har inte fått hit någon. Vi har Sundomborna och Kvarkens fisk som är här, men tyvärr saknar vi flera. De vill komma men de får ingen fångst, konstarerar Kaarto.
Hur ser du på framtiden för näringen?
– Det ser lite mörkt ut nu för tillfället. Det är en oförståelse för miljön och myndigheterna. Det går inte hem. Det är klart att det ska finnas skarvar och sälar, men det måste finnas en balans i det hela, säger Kaarto.
Hoppas på braxen och mört
Erik Söderholm från Bergö är en av många fiskare som inte säljer fisk på årets marknad. Bortsett från en paus på några år har han hållit på med fiske sedan 1967. Han på plats för att träffa bekanta.
– Jag funderade nog på att sälja här, men det är inte så enkelt att få fiskar. De har minskat katastrofalt. Det går inte att jämföra med var det varit. Det är helt otroligt, tyvärr, säger Söderholm.
Söderholm är orolig för framtiden och befarar att näringen får det tufft. Han hoppas att utvecklingen blir bättre när det gäller mört och braxen.
– Det finns en stor efterfrågan på fiskkött. Det finns en hel del brax och mört, men tyvärr får man bara femtio cent per kilo. Det är bara arbete för ingenting, säger Söderholm.
Lång kö till fiskförsäljaren
Bland jordgubbar, honungsburkar och hantverk finns det en fiskförsäljare på plats. Böckling, sik, abborre, räkor och röding trängs i vita lådor. Kön ringlar sig lång och Stefan Smedman knappar in kundernas uppköp i kassaapparaten.
Varifrån har du fått din fisk?
– Vi har finkammat alla återförsäljare för att få ihop lokala fiskar så långt det går, säger Smedman.
Hur känns det här – många vill köpa era produkter och det finns inga konkurenter?
– Det är lite konstigt faktiskt, men det verkar finnas ett kundintresse så det finns folk som vill äta fisk och uppskattar lokalproducerat, säger Smedman.
Är folk villiga att betala för fisken?
– Ja, vi är nöjda med priset faktiskt.
Middag med rökt böckling och nypotatis
En av många kunder som vill köpa fisk är Hans Svahn. I en grön tygkasse lägger han ner en påse böckling som han betalt tre euro för.
– Det var böckling som jag uttryckligen var ute efter. Jag har inte sett det någonstans och det brukar vara lite paus under sommaren, säger Svahn.
Böcklingen ska ätas med nypotatis och jordgubbar. Allt inhandlat vid Fiskstranden.
– Det är trevligt här, man träffar bekanta, konstaterar han.
