På en fältträff för jordbrukare på Söderfjärden utanför Vasa träffar jag ekorådgivare Ulrika Wikman från Proagria Österbotten. Hon är där för att berätta varför växtföljd med baljväxter är så viktigt i odlingen.
– Markstrukturen förbättras, du hämtar upp näring längre ner från marken och du fixerar kväve med hjälp av baljväxterna. Allting gör att marken mår bättre, sjukdomstrycket är lägre och ogrästrycket är lägre, säger Wikman.
Det här är något som idag utnjyttjas på cirka två procent av Finland odlingsyta. Men många säger att vi bra kunde fyrdubbla odlingen av baljväxter i Finland.
Skulle vi göra det skulle vi inte bara få ett bättre utbud av baljväxtprodukter i butiken, utan också kanske till och med få allt vårt djurfoder från inhemska grödor.
Och våra odlingar skulle bli mer robusta och hantera de mer extrema väderförhållandena som klimatförändringen bidrar med.
Men det verkar finnas hinder på vägen som först måste lösas.
Djuren äter gärna baljväxter – men hur är det med oss människor?
Redan 2009 skrev vi om att bland annat bondbönan kan ersätta det utländska proteinet i djurfodret.
Tio år senare föreslog vår dåvarande jord- och skogsbruksminister Jari Leppä att Finlands djurfoder kunde bli sojafritt år 2025 om vi började odlar mera inhemska baljväxter.
Idag äter våra nötdjur ingen utländsk soja alls och våra grisar äter under 10 procent sojafoder. Inom ägg- och hönsproduktionen samt fiskodlingen är siffran kring 15 procent och den minskar hela tiden.
Vi är alltså på god väg att ersätta det utländska proteinet med inhemska baljväxter, oljeväxter och spannmålsväxter.
Men hur är det med oss människor? Hur mycket baljväxter använder du i din matlagning?
Marjo Keskitalo är specialforskare vid Naturresursinstitutet och inriktad på specialgrödor såsom baljväxterna.
Hon säger att vi människor bra kunde lägga till mer baljväxter i vår kost, men förstår också att det är en utmaning.
– Det vet alla som haft det bråttom i köket, att det alltid är enklast att laga den mat som man känner till från tidigare.
Men det betyder inte att vi ska ge upp. Vi behöver bara bättre förutsättning, med allt från bättre recept till mera produktutvecklingar.
– Vi borde uppmuntras mera att våga föra in baljväxterna i vår kost. Och det skulle behövas bättre recept anpassade för storkök.
Och uppmuntran görs hela tiden. I februari i år startade till exempel organisationen Natur och miljö sin kampanj "Bättre med bönor", och i dessa tider av rusande livsmedelspriser så kan det vara bra att veta att baljväxterna hör till de billigaste proteinerna du hittar i matbutiken.
"Finns efterfrågan odlar vi nog"
Om det finns uppköpare som efterfrågar baljväxter, så odlas det nog också, säger Fredrik Grannas som är ombudsman på Österbottens svenska producentförbund.
Men baljväxterna kan också vara utmanande att odla. Man kan bland annat inte odla dem för ofta i en växtföljd, för då riskerar svampsjukdomar och annat att drabba odlingen.
Och det finns också regionala skillnader, påpekar forskaren Marjo Keskitalo. Även om man kan odla baljväxter ända upp i Uleåborg så trivs olika arter i olika jordtyper.
– Till exempel här i södra Finland så är det utmanande att hitta passande bondbönsarter som trivs i lerjord och klarar av torka, säger Keskitalo.
Så en utveckling av sorterna behövs. Sedan behövs också kunnandet ökas mera. Baljväxtarterna fungerar olika och har olika egenskaper.
Men det bästa skulle vara att helt enkelt fler börjar odla baljväxterna och lägga in dem i en växtföljd, säger Matias Rönnqvist från företaget Viljelijän Avena Berner.
– Efterfrågan är bra och prisnivån är helt bra i förhållande till världsmarknadspriset. Där klagar jag inte. Men fördelningen mellan gårdar borde bli bättre. Många gårdar borde variera sin växtföljd mera.
Så det gäller inte bara för odlarna att själv börja med baljväxter, utan man borde också uppmuntra grannen att föra in baljväxterna i ett växelbruk. Då nyttjar vi dem som bäst och sprider ut riskerna, säger Rönnqvist.
Forskning pågår för att kunna utnyttja kvävet redan under första odlingsåret
Potentialen är stor för att öka odlingen av baljväxter i Finland. Just nu ligger odlingsarealen på ungefär 40 000 hektar, men den kunde bra öka till 200 000 hektar, så länge man tar i beaktande växtföljden, säger forskaren Marjo Keskitalo.
Och vi behöver öka odlingen, för vi behöver minska vårt beroende av konstgödsel, vars tillverkning påverkar klimatet väldigt mycket. Kväve finns bland annat i konstgödsel.
– När världen nu har blivit mera osäker och produktionsinsatserna dyrare, och när vi vill bli kvitt det fossila beroendet, så då är baljväxter i en viktig nyckelposition, säger Keskitalo.
– Bakterierna i rotsystemet kan ta kväve från luften och binda det till en användbar form i växterna. Och när baljväxterna dör eller är i en växtföljd så har kväve bundits för hela det fältet och systemet, så att följande växter också kan utnyttja detta kväve.
Men tänk om man kunde utnyttja kvävebindningen redan under första odlingsåret? Det är en odlingsteknik som Marjo Keskitalo själv just nu forskar kring.
– Jag tror att det skulle ge ytterligare en nyans till baljväxterna om man kunde utnyttja kvävenyttan redan samma år.
