EU-ländernas energiministrar sammanträdde på tisdagen för att komma överens om hur länderna gemensamt ska förbereda sig på den energikris som väntas till vintern.
Ministrarna godkände kommissionens förslag om att länderna på frivillig basis ska minska sin gasproduktion med 15 procent.
Målet börjar gälla i augusti och är i kraft till mars nästa år. Flera medlemsländer beviljas ändå undantag, eftersom de inte importerar gas från Ryssland.
Ifall europas energireserver skulle hota att ta slut kan EU bestämma att det blir obligatoriskt för medlemsländerna att minska sin gasanvändning.
Men vad handlar energikrisen egentligen om? Vi går till botten med fem grundläggande frågor.
1. Hur har vi hamnat i en situation där vi måste minska på gasförbrukningen?
En allvarlig energikris hotar att drabba Europa på grund av det rådande kriget i Ukraina.
Orsaken är att flera europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike, Ungern och Italien, innan kriget gjorde sig beroende av rysk energi.
En del EU-länder har redan märkt av att det ryska statsägda gasbolaget Gazprom har stramat åt gasleveransen, och på vissa håll också avbrutit den helt.
Gazprom har förklarat avbrotten som ett resultat av tekniska problem, men i Europa befarar man att de är Rysslands sätt att pressa EU.
Bortsett från några uppehåll har gasleveranserna fortsatt genom ledningen Nord Stream 1. Rädslan är ändå att Gazprom skulle välja att strypa åt gastillförseln helt och hållet.
Om landet gör så, och särskilt om vintern till råga på allt blir kall, kommer en del EU-länder att hamna i stora svårigheter.
För att en svår energikris ska förebyggas vill EU därför att medlemsländerna ska fylla på sina gasförråd.
2. Varför vill man spara just på naturgas?
Det är en utmaning att hitta energikällor som kan ersätta naturgasen snabbt nog. Därför är de europeiska länderna ännu beroende av naturgas.
En kortsiktig lösning är att övergå till mer kolkraft. På många håll har man av klimatskäl minskat på användningen av kolkraft, men nu har bland andra Tyskland, Italien och Nederländerna bestämt sig för att tillfälligt öka kapaciteten.
EU-länderna har också försökt hitta lösningar i form av alternativa energikällor. Till exempel i Nederländerna har man öppnat nya gasfält, och flytande naturgas (LNG) ses som en möjlighet på många håll.
De här åtgärderna räcker ändå inte om Ryssland bestämmer sig för att frysa gastillförseln – därav EU:s uppmaning om att medlemsländerna ska fylla sina gasförråd.
Om gasbristen blir akut skulle behovet av gas i privata hushåll prioriteras och industrin skulle bli tvungen att bromsa sin produktion.
3. Varför fattas besluten på EU-nivå?
De europeiska ländernas gasnätverk är sammankopplade.
Länder som är beroende av gas från Ryssland behöver stöd av andra medlemsländer om Ryssland stoppar gastillförseln.
Nederländerna har till exempel redan erbjudit sig att hjälpa Tyskland ifall grannlandets naturgas skulle hota att sina helt under vintern.
Länder som inte är lika beroende av rysk energi behöver i sin tur ha tillräckliga gasreserver för att vid kristider kunna leverera gas till de länder som är i mer akut behov av det.
Ifall gasreserverna inte är tillräckliga kan det hända att vissa medlemsländer behöver dra ner på den egna produktionen för att hjälpa grannländerna.
Det handlar om EU-ländernas gemensamma bästa. Man befarar att gaskrisen kan leda till att hela Europa sjunker ner i en djup recession om vi inte förbereder oss med gemensamma krafter.
4. Vilka länder är särskilt sårbara?
Särskilt beroende av rysk gas är Tjeckien, Slovakien, Tyskland, Österrike, Ungern och Italien.
Ungerns auktoritära premiärminister Viktor Orban har fått till stånd en överenskommelse om fortsatt gasleverans från Ryssland – tills vidare.
Men det är framförallt Tyskland som hamnar i blickfånget, eftersom gasen är så avgörande för landets ekonomi.
Tyskland är också symboliskt viktigt. Landet strävade efter att fördjupa sitt energisamarbete med Ryssland ända tills landet inledde det storskaliga anfallskriget i Ukraina.
I Tyskland har man redan börjat med sparkampanjer för energi och naturgas. Såväl privata hushåll som industrin uppmanas att på eget bevåg börja spara på gas. Dessutom vill man dra ner på till exempel gatubelysningen.
En del EU-länder, som Irland och Malta, har inte alls importerat gas från Ryssland.
5. Hur påverkar gaskrisen Finland?
I Finland upphörde importen av gas från Ryssland redan i maj. Därför har man redan hunnit förbereda sig på krisen.
EU:s nya målsättning gäller inte Finland. I Finland består fem procent av energiförbrukningen av naturgas och användningen har redan börjat avta. Man har också försökt hitta alternativ till naturgasen.
Tillsammans med Estland har Finland till exempel hyrt en flytande LNG-gasterminal, en LNG-färja. LNG-gas kan transporteras i tankar, och kräver inte att man bygger gasledningar och -pumpar på samma sätt som vanlig naturgas.
Förutsatt att LNG-terminalen anländer i tid borde Finlands och Estlands gastillförsel vara tryggad.
I Finland syns gaskrisen tydligast i våra elräkningar. Om Tysklands ekonomi krymper och Europa hamnar i en recession skulle det ha en direkt effekt på ekonomin i Finland.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Lue mistä EU:n energiakriisissä on kyse – Yle selvitti vastaukset viiteen tärkeimpään kysymykseen.