Om EU kommer drabbas av elransoneringar eller andra ransoneringar på grund av kriget i Ukraina vet ännu ingen. Men ifall det införs så är det inte första gången Europas medborgare genomlidit ransoneringar.
Krig och sociala konflikter har i flera omgångar tvingat folk att ransonera allt från mat till bränsle, ibland med oanade konsekvenser. Här listar vi några av dem.
1. Matkris efter franska revolutionen
I efterdyningarna av den franska revolutionen 1789 försökte Maximilien de Robespierres regering kontrollera spannmålen från åkrarna ända upp till folkets munnar. De som vägrade samarbeta fick möta giljotinen.
Men folket protesterade och till slut föll de Robespierres från makten och avrättades.
2. Matransonering i Storbritannien som ledde till positiva hälsoeffekter
Ett år efter andra världskrigets början införde Storbritannien ett matransoneringssystem där varje man, kvinna och barn tilldelades kuponger för inköp av olika baslivsmedel. Där ingick bland annat socker, kött, fett, bacon och ost.
Frukt och grönsaker omfattades inte av ransoneringarna och människor uppmuntrades också att odla sina egna grönsaker.
Flera studier har senare visat att det här ledde till positiva hälsoeffekter på grund av en ändrad diet.
3. Ransoneringar bakom järnridån
Efter andra världskriget var ransoneringar bland de kommunistiskt styrda östländerna i Europa utbredda. Men variationen var stor.
I Ungern ransonerade man till stor del enbart icke-nödvändiga varor, såsom bilar och telefonliner, med flera års långa väntelistor som följd.
I Polen var ransoneringarna striktare och omfattade också socker, cigaretter, skor, bensin, kött och grundläggande matvaror. Det här ledde till hungerdemonstrationer i början av 1980-talet.
4. Oljekrisen på 70-talet som påverkade konsumenterna
Under oljekrisen 1973–1974 tvingade en rad EU-länder införa konsumtionsbegränsande åtgärder.
Västtyskland, Danmark, Italien och andra länder förbjöd körning på söndagar. Frankrike sänkte hastighetsgränserna och slutade sända tv klockan 23.00 för att uppmuntra folk att gå och lägga sig.
I Sverige ledde ransoneringarna och offentliga kampanjer till långsiktiga förändringar. Användningen av oljeprodukter minskade med 16 procent till år 1980.
Kommer vi finländare drabbas av ransoneringar igen? Det tror inte Axel Hagelstam vid försörjningsberedskapscentralen.
Källa: Reuters