Hotet om krig har blivit ett akut orosmoment, det visar undersökningen Finländarnas rädslor och drömmar, som Yle har låtit göra.
Undersökningen gjordes i april och det var fjärde gången som den gjordes, förra gången var 2020. Då var bara en tiondel väldigt oroad över krig. Då bekymrade sig finländarna istället i högre grad bland annat över den sjunkande nativiteten och extrema väderfenomen.
Men i år uppger nästan hälften att de är väldigt oroliga över krig eller hot om krig. En del av finländarna beskriver hur de har förlorat känslan av trygghet.
– Krig mot Ryssland. Vad om min partner måste till fronten, svarar en 24-årig kvinna på frågan om orosmoment.
"Krigen har pågått långt borta"
Krig och förändringar i den internationella politiken är de största mörka molnen på finländarnas himmel, visar undersökningen.
En 29-årig kvinna beskriver hur hon har levt i en idyll före kriget i Ukraina.
– Jag har förstått att det krigas ute i världen hela tiden, krig som jag inte har tänkt på eftersom de har pågått så långt borta och inte berört mig, säger hon.
Fler i åldersgruppen 45 till 59 år är oroliga för krig, än i yngre åldersgrupper. Mest oroade över krigshotet är de över 60.
En 72-årig man säger att han upplever att världen har blivit mycket farligare. Huvudorsaken är Rysslands attack på Ukraina, men också Rysslands agerande i övrigt.
– Rysslands likgiltighet när det gäller alla avtal, Rysslands hot om kärnvapen, säger han.
"Natoansökan kan ha minskat oron"
Efter att undersökningen gjordes har Finland lämnat in sin Natoansökan. Kari Alenius, professor i historia vid Uleåborgs universitet, forskar i krissituationer. Han tror att Natoansökan kan ha lugnat finländarna, också om Finland ännu inte är medlem.
Han påpekar att Natoansökan ändå inte skingrar rädslan för krig helt och hållet.
Alenius tror också att det finländska samhällets förmåga att klara kriser kommer att prövas under de närmaste månaderna, speciellt om ekonomin försämras kraftigt.
"Söker enkla mirakellösningar"
Framtidsexperten Mikko Dufva på Sitra säger att den oro som uppstår vid kriser begränsar människors tankar om framtiden, och leder till en sämre nivå på den samhälleliga debatten. Oron kan också leda till att man söker enkla mirakellösningar.
– Det här såg man i Natodiskussionen där en Natoansökan ansågs vara lösningen på allting.
När det gäller Nato-diskussionen saknade Dufva en diskussion om vilken sorts Nato Finland vill var med och bygga.
Oron över klimatförändringen har minskat
Enligt Yles undersökning är finländarna mer oroade över Finlands beroende av fossila bränslen än tidigare. Ändå har oron över klimatförändringen minskat något. 2018 sade 40 procent att de var väldigt oroade över klimatförändringen. I årets undersökning var motsvarande siffra 33 procent.
– Andra problem har eventuellt gjort så att viktiga ämnen så som klimatförändringen och minskad biologisk mångfald har hamnat i skymundan, säger Mikko Dufva.
Artikeln är en bearbetning av Yle Uutisets artikel "Jos puoliso joutuukin rintamalle" – sodan uhka on noussut yhdeksi suomalaisten suurimmista huolenaiheista. Artikeln är översatt och bearbetad av Malin Wikström.