Då kommunismen segrade i Kina tog den nationalistsiska politikern Chiang Kai-shek med sig sina närmaste män och en hel del soldater från det så kallade Fastlandskina och tog sig över till Taiwan 1949. Då lyckades de också få med sig den kinesiska guldreserven – vilket gav dem förutsättningar för en god start på ön.
Taiwan hade 50 år tidigare erövrats av Japan vilket gett området en märklig status.
Då japanerna hade besegrats fanns det ett maktvakuum, och de allierade ville att något skulle ske.
– De som tog över styret i Taiwan var allt annat än demokratiska. Bland annat förbjöds ursprungsbefolkningen att tala sitt eget modersmål, konstaterar statsvetaren Claus Stolpe vid Åbo Akademi.
Han konstaterar att det här allt sedan dess blivit en nagel i ögat på fastlandskineserna.
I Taiwan var man länge i den positionen att man representerade Kina i FN ända till början av 70-talet. Och först långt efter det fick Fastlandskina – eller Folkrepubliken Kina – komma med i OS.
– Det här visar hur omvärlden – kanske framför allt från amerikanskt håll – nästan inte låtsades om att världens folkrikaste land existerade. Det uppstod en väldigt väldigt konstig relation mellan Taiwan och det som vi i dag kallar Kina.
– Frågar du taiwaneserna så kanske de tycker att deras område ska kallas för republiken Kina fortsättningsvis, säger Stolpe.
Växelverkan mellan Taiwan och Fastlandskina
Både Kina och Taiwan gör alltså anspråk på att vara det rättmätiga Kina.
Stolpe säger att spänningar mellan Kina och Taiwan finns på det politiska området men kanske inte direkt så mycket bland folket. Där råder det en viss växelverkan.
– I de flesta nyhetsinslag får det intrycket att det är Kinas djupa hotfulla brösttoner det handlar om, och att man från från fastlandshåll vill att Taiwan ska "befrias". I nyhetsvärlden ser det ut som om det skulle finnas något slags "Berlinmur" i sundet mellan Taiwan och Folkrepubliken Kina. I verkligheten är det inte riktigt så.
Stolpe påpekar att det finns många taiwanesiska investerare som har investerat på fastlandet bland annat därför att lönekostnaderna där är så mycket lägre än i Taiwan.
Han ger också ett roligt praktiskt exempel – en historia som har berättats för honom av en person som arbetade i Taiwan.
– Det fanns taiwanesiska fiskare som for iväg på morgonen utan någon fiskeutrustning i båten. Ute på havet mötte de kinesiska fiskare och så köpte de fångsten av dem – och åkte tillbaka. Det blev "win-win" för båda: De taiwanesiska fiskarna behövde inte arbeta och lönerna lägre på fastlandet. De kinesiska fiskarna var nöjda då de fick betalt, och så for de tillbaka och sa att de inte fick någon fångst - men pengar fick de.
Guldreserven tog man alltså med sig
Man kan kanske fråga sig varför fastlandskineserna inte har åkt över sundet och intagit Taiwan.
– USA har stöttat dem ända sedan Koreakriget började 1950. Då utplacerades militärfartyg i sundet som markering för vems sida man stödde. Det säger ju sig självt att Taiwan inte skulle klara sig genom att förlita sig enbart på sin egen militära styrka.
USA har stor betydelse då det gäller försvaret och uppbyggandet av ekonomin.
– Då Taiwans ekonomi byggdes upp efter andra världskriget så hjälpte amerikanerna till med att importera varor från Taiwan. Men hela den kinesiska guldreserven var ju nog en "hyfsad start".
Varför är Kina så upprört just nu?
Claus Stolpe konstaterar att Nancy Pelosis besök i Taiwan är en del av ett politiskt spel där man från USA:s sida vill markera. Kina måste ju säga något.
– Det här är något som USA nog har räknat med. Det här är en bit i ett större pussel.
I dag är Kina en stor spelare politiskt – men kanske främst ekonomiskt – så om man vill lyckas med investeringar så ska man inte ha allt för nära förbindelser med Taiwan.
Tidigare var Kina inte en så stark aktör internationellt, men i dag har ju Kinas ekonomi explodera – så det gäller att hålla sig på god fot med dem helt enkelt.